Jag har haft en paus. Inte bara från bloggandet, utan från det mesta som var mitt liv innan den första maj.

Det har nu gått en och en halv månad sedan jag, Kärleken och kissen flyttade in i vårt lilla hus, och den här tiden har varit helt fantastisk. Jag har förvisso jobbat, men det har ändå känts som en enda lång semester. Vädret har varit mestadels fint och vi har fyllt vardagkvällar och helger med bad, grillning, hemmafix och frukostar i det gröna.

Det är som en helt ny värld har öppnat sig. Jag vill inte längre sitta kvar på jobbet efter fem, jag vill bara hem, hem, hem.


Fika i fönstret med te och hallongrottor i minatyrformat.

Har just nu en paus från trädgårdsarbetet. Har äntligen börjat utforska huruvida mina fingrar är gröna eller inte. I dag har jag planterat pelargon, snöflinga och timjan i krukor, beskurit och bundit upp en ledsen spirea-buske och planterat en vinbärsbuske. Så snart regnet slutat hälla ner ska jag gräva ner en krusbärsbuske. Vem hade kunnat ana att det är så tillfredsställande att få jord under naglarna?