Vi roas ofta av citat från förr. I synnerhet sådana om nymodigheter i form av tekniska landvinningar, som någon bakåtsträvare förutspår aldrig "kommer att bli nåt".  Nu finns det en hel bok där man kan frossa i dylika, och samtidigt lära sig ett och annat om filmens historia. SvD recenserar i dag Filmen. En konstarts födelse 1895-1920 av Daniel Banda och José Moure.

Recensionen är full av roliga och fascinerande citat av den tidens stora - Kafka, Freud, Tolstoj och Majakovskij.

Min favorit är kanske nedanstående, signerat Maxim Gorkij, som beskriver en omvälvande filmupplevelse:

I går var jag i skuggornas rike. Om ni bara visste hur skrämmande det var! Där finns varken ljud eller färger. Allting är enformigt grått – jord, träd, människor, vatten och luft. Grå solstrålar på en grå himmel; grå ögon i grå ansikten. Till och med löven på träden är askgrå.

Det får mig egentligen bara att tänka på en sak: Världen var faktiskt inte svartvit förr. Den var precis lika full av färg då som den är i dag.

Men jag kan erkänna att jag ibland tänker på tiden kring förra sekelskiftet som svartvit.