A Cup of Tea, Please

 
Swedish version below
 
Tea leaves
 
 
My first story from India begins, like so much else in my life, with a cup of tea.
 
The hot beverage is bliss here, thousands and thousands of feet above sea level, where the nights do get a bit chilly this time of year. The view of the Blue Mountains, as Nilgiri, India's second largest tea region, is also called is nothing but spectacular.
 
For a tea lover like me, I’m right where the action is, at Glendale Estate, surrounded by tea bushes.
 
 
View from the tea plantation
 
 
I have come here to understand the process of transforming the succulent, green leaves into a precious golden drink, and this is where my journey begins.
 
It’s here, in these steep mountains, that women are struggling from morning to night to fill their enormous bags with tea leaves. Around five, they return to the station where each person's harvest is weighed and documented.
 
These strong women are balancing the bags on their heads with such ease, that it’s only when they let them down on the ground with a thud that I realize how heavy they are.
 
 
The workers are returning with heavy bags full of tea leaves
 
 
Then, they kick off their shoes. I imagine that this is a moment that has been longed for, sought after. Most of them have shoes gaping at the heel and worn socks that have lost all their elasticy.
 
Once the bags have been weighed, they are emptied on the ground. Squatting in their threadbare socks, everybody’s helping to gather the leaves again into smaller bags.
 
The work day is finally over for the tea pickers. It’s almost 5.30 and time to go home. The tea pickers live in simple houses in these magnificent surroundings, right on the hillsides with the view and the sunrise that takes my breath away. Do they have the time and the energy to see and enjoy it?
 
Pickers earn, according to my information, 200 rupees a day, which is approximately 4 USD. Their employer is providing the house, free of charge, for as long as they work there. The area has a school, a temple and a simple store.
 
 
Primary school at Glendale Estate
 
 
The tea leaves are then transported to the factory, and I have chosen to visit Highfield Tea Factory.
 
I’m not sure what I was expecting, but I was hoping to see something else than this. The plant is dark; it takes time for my eyes to get used to the gloom, coming directly from the sunlight outside. It is hot and muggy. The air – thick with particles – is standing absolutely still. Some of the workers have wrapped a scarf over the mouth and nose to protect themselves.
 
 
Where the tea leaves are drying, this process takes about 12 hours
 
 
The leaves are dried upstairs, before being swept down through a pipe/hole in the floor down to the machines on the ground floor. In this factory, the leaves are cut in five steps before some kind of cleaning process and (as I understand it) roasting takes place.
 
Tea is swept back to the machines, straight from the floor where we walk and stand. Visitors to the factory are offered to grab a handful of tea, feel it, smell it, taste it – and then throw it back into the machines.
 
A worker at the plant earns 150 rupees a day (about 3 USD), of which the employer saves 30 rupees a day to be handed out two or three times a year in conjunction with festivals. It is a hard and tiring job and I’m told that most people prefer to work with the picking.
 
 
This is where the cutting of the leaves take place
 
 
The visit ends with tea tasting. I get to taste the characteristic Indian spicy tea (masala chai) with milk and sugar, tea flavored with ginger with milk and sugar, tea flavored with chocolate with milk and sugar, tea flavored with... Stop! I want to taste the tea as it is, pure.
 
They stare blankly at me, but come back with half a cup of lukewarm, black tea. This is as far from the refined taste experience I had expected as you can possibly get.
 
I buy 500 grams of tea, just to be kind, but I still haven’t opened the package. I just know that this tea will leave me with a bitter aftertaste.
 
 
View over the tea plantation at sunrise
 
 
 
 
 
Min första reseberättelse från Indien börjar, som så mycket annat i mitt liv, med en kopp te.
 
Jag får den serverad några tusen meter över havet med en vidunderlig utsikt över Blå bergen som Nilgiri, Indiens näst största teodlande region, också kallas. Jag befinner mig mitt i händelsernas centrum, på Glendale Estate, omgiven av tebuskar.
 
 
Jag har kommit hit för att förstå processen från saftigt, grönt blad till gyllene dryck, och det är här den resan tar sin början.
 
Här i de branta bergen kämpar kvinnorna från morgon till kväll med sina säckar som ska fyllas med blad. Vid femtiden återvänder de till stationen där varje persons skörd ska vägas och bokföras.
 
 
Today's harvest is weighed
 
 
De kommer på rad med säckarna på huvudet, och det är först när de med en duns sätts ner på marken som jag förstår hur tunga de är.
 
Därefter sparkar de av sig skorna. Njutningsfullt. De flesta har skor som glipar i hälen och korviga strumpor med hål i.
 
När säckarna vägts hälls bladen ut på marken i en enda stor hög, varefter alla – på huk i strumplästen – hjälps åt att samla bladen i mindre säckar av nät.
 
 
 
 
Därefter är arbetsdagen slut för plockarna. Klockan närmar sig halvsex och det är dags att gå hem. De bor i enkla hus i storslagen miljö, på bergssluttningarna med den där utsikten och den där soluppgången som tar andan ur mig. Har de tid och ork att njuta av den?
 
Plockarna tjänar enligt uppgift 200 rupies om dagen, vilket motsvarar cirka 24 kronor. Bostaden tillhandahåller arbetsgivaren utan kostnad så länge de arbetar kvar. Inom området finns en skola, ett tempel och en enklare butik.
 
 
Children of tea pickers outside their home
 
 
Tebladen hamnar sedan på fabriken, och själv kommer jag till Highfield Tea Factory. Jag vet inte vad jag hade förväntat mig, men jag hade hoppats att få se något annat än detta.
 
Fabriken är mörk, det tar tid för ögonen att ställa om sig från solljuset där ute. Det är varmt, kvavt och kvalmigt. Luften – som är tjock av partiklar – står helt stilla. Några av arbetarna har lindat en halsduk över mun och näsa för att skydda sig.
 
 
Woman working in the tea factory
 
 
På övervåningen torkas bladen innan de via ett rör/hål i golvet sopas ner till maskinerna på markplan. I den här fabriken klipps tebladen i fem steg innan de skickas vidare till rening och (som jag förstod det) rostning.
 
Te som har hamnat utanför maskinen sopas tillbaka, direkt från golvet där vi går och står. Gästerna i tefabriken erbjuds att känna på teet, lukta och smaka, och sedan slänga tillbaka det ner i maskinen.
 
En arbetare i fabriken tjänar 150 rupies om dagen (cirka 18 kronor), varav arbetsgivaren sparar 30 rupies som sedan delas ut ett par-tre gånger om året i samband med högtider. Det är ett hårt och slitsamt jobb och jag får berättat för mig att de flesta föredrar att jobba med själva plockningen.
 
 
Tea bush
 
 
Besöket avslutas med teprovning. Jag får smaka det typiska indiska kryddiga teet (masala chai) med mjölk och socker, te smaksatt med ingefära med mjölk och socker, te smaksatt med choklad med mjölk och socker, te smaksatt med… Stopp! Jag vill smaka teet som det är, rent.
 
De tittar oförstående på mig, men kommer tillbaka med en kopp halvljummet, blaskigt svart te. Det här är så långt från den förfinade smakupplevelsen jag hade förväntat mig som man kan komma.
 
Pliktskyldigt köper jag 500 gram te (här säljs det mesta på storpack), men jag har fortfarande inte öppnat förpackningen. Jag inbillar mig att det här teet kommer att efterlämna en bitter eftersmak.
 



Comments
Posted by: M

Och här sitter jag precis med en kopp te i handen.. Men jag känner rent spontant att jag nog inte vill ha mer nu..

Svar: När jag var i den där fabriken tänkte jag: aldrig mer! Men nog har jag druckit te även efter det. Varje dag, närmare bestämt (det är ju så gott!). Fast jag har tänkt att nästa gång jag köper te, ska jag leta efter Fairtrade.
Linn

2013-01-30 @ 17:05:48
URL: http://amadangel.blogg.se
Posted by: christin

Hej!! Vad fina inlägg!! Jag skall själv ut och resa och har i resornas-tider upprättat en ny blogg. Göra om, göra bättre - eller något i den stilen!! Därför är den gamla lösenordskyddad. Ibland är det skönt att börja om. Hoppas du följer med på midi.blogg.se KraM!!

Svar: Självklart hänger jag med! :-)
KRAM
Linn

2013-01-30 @ 17:20:12
URL: http://midi.blogg.se
Posted by: Queen of Kammebornia

Tänk så olika man tänker och så många historier det kan finnas bakom en kopp te... Vilka äventyr du varit ute på Linn. Stor kram!

2013-01-30 @ 17:34:44
URL: http://queenofkammebornia.se
Posted by: Sabine-Välbefinnaren

Spännande med att verkligen se ett plantage. Vi åkte egentligen bara förbi pantorna, men såg liksom inte hela processen och arbetet. Häftigt! Jag fick lära mig göra masala chai istället... som jag verkligen älskar.

Ja, bäst att hålla sig till lugn och ro mellan yoga stunderna. =) Vårat yogacenter var jätte bra, men som Tina sa... vi hade förväntat oss indiska instruktörer och inte västerlänningar. Så att man får lära sig från dom som vuxit upp med de runt omkring sig.

Det var verkligen super kul att ses.. Sammanträffande att vi va på nästan samma strand. =) Vore kul om du hörde av dig om du är i Stockholm någon gång och då har en stund över. I like you, girl! =)

Lilltån skapade lite problem dom två första dagarna, men sen var det OK. Ny är tån som ny! =)

Kram kram

Svar: Jag gillar också masala chai, i synnerhet när jag är i Indien. Hemma dricker jag det bara lite då och då.
Ska absolut höra av mig när jag kommer till Stockholm. Det var superkul att ses och jag gör gärna om det. Känns som om vi har mer - mycket mer - att prata om :-)

Ha en toppenhelg nu, kramar!
Linn

2013-01-30 @ 20:39:04
URL: http://www.valbefinnaren.blogg.se
Posted by: HemkäraHanna

Du beskriver så livfullt att det känns lite som att vara med. Och dina fantastiska bilder minskar inte direkt den känslan.

2013-01-30 @ 22:15:57
URL: http://hemkarahanna.blogspot.com
Posted by: CrimsonAnna-vardagslyckans sköldmö

Jag har en tanke om att öka mina inköp av ekologiskt och fairtrade-te. Friggs har goda eko och fairtrade teer i tre olika smaker.

Svar: Det är så det får bli i fortsättningen. Ska dricka upp alla de tusen teerna (bara en lätt överdrift) i skåpet... :-)
Linn

2013-01-30 @ 22:55:40
URL: http://metalanna.blogspot.com
Posted by: Johanna

Oj... Känner spontant att vad tråkigt för din del att rest så långt och sedan få denna upplevelse...
Hade varit intressant att jämföra med ett Fairtrade-plantage.
Intressant att få läsa och se dina bilder, du är så noggrann i det du presenterar- :-)
Kram!

Svar: Noggrann, ja... Varför tror du jag blev utbränd ;-)
Trodde att jag kanske var klar med Indien nu, men din kommentar gav mig en tanke... Kanske måste jag tillbaka och besöka en Fairtrade- och ekoproducent?

Finns naturligtvis fler länder än Indien som producerar te, men det gav mig möjligen en anledning att återvända... :-)

Kram
Linn

2013-01-31 @ 08:37:58
URL: http://www.johannasbilder.se/blogg
Posted by: mittilivetochjag

Allt du skriver om nu är utanför min värld! Jag önskar att jag var så äventyrslysten som du!
Kram!

Svar: Man kan om man vill :-) Första gången åkte jag till Indien på en yogaresa med en grupp, då kände jag att Indien var ett ganska lätt land att resa i, så därefter har jag rest själv i landet två gånger. Dock inte med bussar och tåg, det har blivit flyg och bil, men det kan man kosta på sig där.
Kram!
Linn

2013-01-31 @ 22:55:18
URL: http://mittilivetochjag.wordpress.com
Posted by: mittilivetochjag

Så vackra bilder. Har du varit där på plats? Har du tagit de fina bilderna?

Svar: Ja, jag var i Indien tre veckor i början av året och besökte bland annat den här teplantagen där miljön var otroligt vacker men arbetsförhållandena kanske inte de bästa.
Linn

2013-01-31 @ 23:02:57
URL: http://mittilivetochjag.wordpress.com
Posted by: Rinki

Åh, vad fint du skriver, verkligen! Gillar din historia och jag skulle jättegärna vilja åka tillbaka till Indien! Var där 2005 och det var en kulturkrock och väldigt jobbigt egentligen, är adopterad därifrån och det var min första återresa, så det var väl förståeligt. Spännande att läsa om te och sådär också, läste en baristakurs förr förra året och lärde mig en del om det där, men jättefint att se alla dina vackra bilder och sådär.

Sv: Tack så Jättemycket för kommentarerna om min frisyr, blir jätteglad av att få läsa sådant!

Kram på dig!

Svar: Jag tror att Indien alltid är en smärre chock vid första mötet, och kanske ännu mer så i ditt fall.
Jag älskar att återvända till länder många gånger, för jag tycker det känns som att jag lär känna landet mer och mer för varje gång, hela tiden på ett djupare plan. Tycker absolut du ska åka tillbaka :-)

Kram
Linn

2013-01-31 @ 23:17:25
URL: http://rhulth.wordpress.com
Posted by: CrimsonAnna-vardagslyckans sköldmö

Eftersom du har bestämt dig kan jag rekommendera tefrossa på http.//www.tefrossa.se Goda fairtrade-teer och en del ekologiska också. Även ekologiska ljus.

Svar: Tack för tipset! Kände inte till dem sedan tidigare, men kikade in och gillar utbudet.
Linn

2013-02-01 @ 09:26:01
URL: http://metalanna.blogspot.com
Posted by: Camia

Jag väljer också Fairtrade nästa gång! Tack för resan!

2013-02-01 @ 11:28:13
URL: http://www.divyaspa.blogg.se
Posted by: Queen of Kammebornia

Jag har länkat till dig idag :) Kram!
http://queenofkammebornia.se/2013/february/jag-kan-boja-mina-fingrar-nastan-hur-som-helst.html

Svar: Åh, tack! Glad och tacksam och lite mallig kan man allt få känna sig :-)
Kram!
Linn

2013-02-02 @ 00:26:22
URL: http://queenofkammebornia.se
Posted by: Sabine-Välbefinnaren

Massa mer att prata om! Så känner jag också!

Jag rekommenderar verkligen dig att prova receptet jag la upp på bloggen. SUper gott. Hmm... nu när jag säger det så känner jag att jag vill ha en egen kopp nu på soffan. Det är planen för idag!

Hihi... jag visst inte att salsa betyder sås. Hihi Jag hör nog till den gruppen som säger salsa-sås.

Kram kram och trevlig lördag

2013-02-02 @ 14:56:18
URL: http://www.valbefinnaren.blogg.se
Posted by: Jess

I'm so glad you're back and am very much looking forward to stories from your trip! What an adventure...

2013-02-03 @ 05:32:11
URL: http://www.bellsbowlsbobbins.blogspot.com

Comment here

Name:
Remember me

E-mail address:


URL/blog:


Comment:


Trackback