Sitter på tåget på väg till mor och far. I morgon ger vi oss ut på en tre dagar lång fjälltur med vovven. Frystorkad mat, vandring och annan offline-verksamhet står på schemat. Vi har gått samma tur en gång förut, så jag vet ungefär vad jag har att vänta mig. Fantastisk natur, milsvid utsikt, frisk luft, samvaro med familjen och total avsaknad av tekniska prylar (förutom att jag tar med mig kameran och stegräkanren). Det finns inte ens täckning på mobilen...

Det ska bli så skönt. Jag ska gå där osminkad och okammad i fula kläder och bara vara.

Så, nu loggar jag ur och återkommer med nya krafter nästa vecka.

Önskar alla som tittar in här en trevlig helg!


Bild lånad från http://pub.tv2.no/nettavisen

SvD intervjuar Phoenix och recenserar senaste skivan.

Småfåglarna går åt som smör i solsken nu. Nedanstående drama utspelade sig på gårdsplanen utanför mig häromdagen. Lite äckligt, men samtidigt fascinerande, att se hur fort gårdskatten smäller i sig den lilla pippin, med fjädrar och allt. Huvudet var det första han gav sig på. Bet av det, helt enkelt, och tuggade förnöjt i sig det. Det tog nog max en minut för Prinsen att sluka fågeln, Kvar blev en vinge och några fjädrar i en prydlig liten hög.

Jag var så nöjd med mig själv. På jobbet 7.45 i måndags morse, glad i hågen med frukost i magen. I går - på jobbet 7.55, visserligen utan frukost, men ändå.

I dag. Försov mig. Vaknade halv nio. Inga kläder att ta på mig. Hittade en vit tröja. Tog upp katten för att gosa, blev biten och riven så blodet rann och fläckade ner tröjan jag äntligen hittat. Ner för att tvätta av mig - vattnet avstängt.

Suck.

Snart på jobbet, och klockan är halv elva....

Total jobbkoma. Egentligen inte mer att göra än vanligt (vilket i och för sig inte är lite), men känner mig extra taggad just nu och fast besluten att jobba undan och leverera. Har suttit med datorn i knät några timmar under kvällen, men nu får det verkligen räcka. Ska plocka undan i köket så det ser hyfsat ut när kylskåpsmannen kommer i morgon för att äntligen laga... ja, just det, kylskåpet, men sen ska jag sova.

I morgon har vi avdelningsmöte hela dagen. Avslutas trevligt med grillparty hemma hos chefen. Anna har plockat fram smaskiga recept som definitivt kommer att slå snabbmakaronerna med färdiglagad tomatsås och mozzarella som jag ätit i min ensamhet i kväll... Jag har sagt det förut och säger det igen: när sambon är borta är förfallet totalt.

Men han kommer snart. Om en si så där 45 minuter. Tills dess håller jag mig vaken. ♥

Klarade av ett efterlängtat inredningsprojekt under helgen som gick. Myshörnan, som förvisso använts flitigt av både mig och katten, kändes inte så mysigt som jag önskade. Lite för kal och hård, på nåt sätt. Ett överkast som överdrag, några nya kuddar och en pläd gjorde det hela lite bättre. Allt från IKEA för några hundralappar.

Är väl knappast ensam om att ha gjort DN:s test inför valet till EU-parlamentet. Enligt detta test är jag mest Folkpartist.

Men jag kommer att rösta på Corazza i alla fall.

Bemödade mig om att svänga ihop en omelett i går morse, trots att vi skulle iväg redan halv nio på morgonen. Men det är ju faktiskt inte så jobbigt när allt kommer omkring. Så snart alla ingredienser är ihopblandade klarar den sig ju i princip på egen hand.



Min helgomelett
3 ägg
En skvätt mjölk
Salt, peppar
3-4 champinjoner
En halv liten rödlök
1 tomat
Fetaost efter behag
Ruccola till garnering

Blanda ihop, häll i stekpanna med lite matolja. Stek på lagom värme till fast konsistens.

Det är lite drygt två veckor kvar till valet till EU-parlamentet. Har effektivt lyckats förtränga det, men så kom ju valsedeln tidigare i veckan. Sambon lade en halväten avokado på den, men det var att skända demokratin tyckte jag.

Rösta ska man ju göra, det sitter liksom inpräntat i samvetet. Men på vilken kandidat från vilket parti? Jag gjorde ett tappert försök förra året att sätta mig in i politiken genom att börja läsa statsvetenskap på Högskolan i Gävle. Kändes som en bra grund för att förstå hur samhället är uppbyggt och vilka ideologier som ligger till grund för dagens politik. Men, livet kom emellan och inte ens den första tentan gjorde jag.

Har ägnat någon timme åt att surfa runt och läsa om några av de olika kandidaterna, titta på deras filmer, lyssna på deras kampanjlåtar, läsa deras bloggar och twittrar... Ja, herregud, det verkar inte finnas några gränser för vad de gör. Och nu har jag nog bestämt mig. På högst tvivelaktiga grunder, men ändock.

Anna Maria Corazza Bildt får det bli. Hon har en så himla schysst frilla. Verkar härligt excentrisk. Har en familj med ett slott i Italien. Har skrivit en bok tillsammans med vett & etikett-gurun Magdalena Ribbing. Är gift med vår utrikesminister. Brinner för god mat och säger "basta" till matfusket. Tycker, precis som jag, att det är fruktansvärt att otäck Grana Padano får säljas som parmesan. Äter, precis som jag, den äkta varan mest hela tiden.

Läser man om hennes bakgrund finner man dock att hon har gjort mer i livet än bara ätit italienska ostar. Hon har ett i mitt tycke ganska imponerande CV.

Så, rationellt eller inte - jag har gjort mitt val.


Bild från DN

Anna Maria Corazza Bildts kampanjsajt
Anna Maria twittrar
Anna Maria säger Basta! till matfusket
Cecilia Hagen intervjuar Anna Maria

Rubriken till trots - jag har kämpat i dag. Hade (har) en del jobb att göra, och tänkte att jag skulle klara av det redan under den första lediga dagen för att kunna njuta av de återstående tre. Har fokuserat på att rensa bland inkommande mail. Startade med 243 mail i inkorgen och slutade med - noll.

Första åren jag jobbade avslutade jag varje dag med att gå igenom samtliga mail i inkorgen, besvara och sortera tills den var tömd. Sen hände nåt, och mängden mail växte till en ogreppbar flod. Men nu har jag en bra utgångspunkt, kanske, kanske klarar jag av att hålla undan i brevlådan från och med nu?

Klar blir man aldrig, men gör väl några timmars jobb i morgon. Annars hoppas jag på att få avsluta måleriprojektet som jag påbörjade förra helgen, shoppa present till lillebror som fyllt år och bara gå hemma och pyssla. Det är oslagbart!



Bilden lånad från http://blog.rootshell.be/

Supertrött. Ska snart sova. Blev inte så tidig kväll som jag planerat, men å andra sidan tänker jag nog sova till åtta i morgon bitti. Har ett möte som börjar tio, och tänkte faktiskt inte vara på jobbet innan dess...

Kvällen har tillbringats på Strandgatan två i Linköping. Maten var väl inget speciellt, men de har ett Race Room som var helt fantastiskt kul! Man tävlar mot varandra i bilsimulatorer med autentiska bilar på autentiska banor. Enligt dem själva är det samma typ av simulatorer som riktiga racingförare använder. Jag har länge känt att det djupt inom mig finns en rallybrud, och efter den här kvällen är jag än mer övertygad. Jag slutade på fjärde plats (av typ 15 personer), och då vill jag framhålla att jag faktiskt låg etta en stund i finalheatet - tills jag kraschade in i en vägg.

Racingadrenalinet pumpar fortfarande i kroppen. Har samma känsla som jag hade efter min speedway-upplevelse förra året. Det är något visst med motorer...

Alldeles mör i kroppen efter ett hårt pass på gymmet. Körde utfall tills mjölksyran sprutade ur öronen. Undrar om jag ens kommer att kunna gå i morgon...

Vaknade i morse och kände mig hängig, nästan sjuk. Funderade ett kort ögonblick på att stanna hemma från jobbet, men insåg sen att jag hade två möten på förmiddagen, varav deltagarna på det ena rest hit från England, så det var bara att slå det ur hågen. Piggnade dock till allt eftersom. Så pass att jag kunde gå till gymmet.

I dag har det regnat och regnat, så jag kunde inte färdigställa mitt måleriprojekt. Åker till Linköping i morgon och kommer inte hem förrän sent onsdag kväll, så det finns inga utsikter att detta blir klart förrän på torsdag. Men det är väl bara att ge sig till tåls, trots att sakerna bara står där ute och väntar...

En klassiskt suddig "ta kort på sig själv i spegeln-bild" muntrar upp en sån här grå och regnig dag...  Eller inte.


Vit kråsblus med svarta klädda knappar, köpt billigt i USA
Svart v-ringad tröja, Esprit, 2008
Grå kjol, Esprit, 2007
Svarta strumpisar, okänt märke

Nu har det blivit sovdags för mig. I morgon drar arbetsveckan igång igen. Skulle det vara så att jag hamnar i jobbkoma (man vet aldrig) önskar jag alla som kikar in här en fin vecka! Bara tre arbetsdagar... det är lyx!

Är inne på femte maskinen tvätt för dagen. Tänk om man hade en sån här mysig tvättstuga? Då skulle man kanske ta sig dit frivilligt, kanske med en kopp te och en god bok? Önskelistan blev just lite längre...


Bild från numera nedlagda dominomag.com

Utanför vårt hus stod det en ful "träkruka" redan när vi flyttade in. Jag har stört mig på den från första början, och i dag kom jag mig äntligen för med att måla om den. Av bara farten målades även den stora trälåren som jag har trädgårdsprylar i och trädgårdsmöblerna. Att måla utomhusgrejer var faktiskt riktigt roligt. Kände inte alls samma press på att få varje penseldrag perfekt som jag gör när jag målar inomhusmöbler.

Nu ska allt få stå några timmar, sen lägger jag på nästa lager innan jag går och lägger mig i kväll.






Till den stora trälåren ska jag köpa en snygg vaxduk att ha som lock. Tills nu har den fula blå plasten som syns på översta bilden legat där. Suck. Varför ska man dra ut på projekt på det här sättet?

Efterbilder utlovas!

Klädsel för en slapp söndag:


T-shirt med tryck och volangärm från Primark, £4
Gröna byxor från Primark, £6
Slog mig just att det gröna armbandet också är
från Primark, inköpt för två år sen

I dag väntar mer trädgårdsarbete, och så ska jag försöka jaga rätt på en ny saltbehållare till diskmaskinen.

Jag var ute och klippte gräset i två timmar i dag, i linne utan solskydd. Aj. Inte så smart, vare sig man har känslig hy eller är lite mer hårdhudad.

Här är några tips på sköna saker att skydda sig mot solen med!



Parasoll från Rusta, 350 cm i diameter, 799:-.
I mitt tycke världens bästa solkräm, Vichy Capital Soleil. Finns i flera styrkor, för kropp och för ansikte, på ett Apotek nära dig. Prisexempel, 50 ml för ansiktet, spf 30, 149:-.
Ibland är enda alternativet att skyla sig. Triangelsjal med fransar och blombroderier från Indiska, 149:-.
Hårbotten är utsatt. Skydda den med en virkad basker från Accessorze, £15.
Tröja med pingvinärm, finns i svart och fuschia hos Ellos, 249:-,

Men Paris är ett världshav. Om man kastar ut ett lod där når man aldrig till botten. Genomströva det, beskriv det – hur mycket man anstränger sig att genomströva det och beskriva det, hur talrika och ivriga än utforskarna av detta hav är, kommer det alltid att finnas en jungfrulig plats där, en okänd håla, blommor, pärlor, vidunder – något oerhört, bortglömt av de litterära dyrkarna.

- Honoré de Balzac, Pappa Goriot -

Jag vet inte hur jag ska beskriva Paris. Mer än att det är en stad jag älskar. Jag har säkert varit där 10-12 gånger och varje gång hittar jag något nytt att förundras över. Paris är översållat av sevärdheter som "måste" ses - Eiffeltornet, Sacré Coeur, Notre Dame, Triumfbågen, Louvren.... listan kan göras lång.  Varje besök i Paris måste för mig innehålla en tur till Sacré Coeur, jag gillar hur kyrkan känns som sockervadd. Centre Pompidou, som är ett modernt museum, är en annan favorit. Men vad kan man säga, hela Paris är en enda stor sevärdhet.


Slottet i Versailles är mer eller mindre ett måste. Kräver åtminstone en hel
dag att skaffa sig överblick över. Gillar hur varje detalj är minituöst
genomtänkt och arbetad.


Inget lämnas åt slumpen, inte ens gardintofsen.


Smyckad vägg.


Less is bore - more is more. Vad sägs om en sån här säng?

Själva staden Versailles (räknas som en förort till Paris, men ordet förort får mig att tänka på miljonprogrammens skräckhus, och det är inte riktigt så det ser ut här...) är även den väl värd ett besök. Här finns mysiga fik, trånga gator och gränder att strosa genom.


En av Versailles alla mysiga, kullerstensbelagda gränder.

När man klarat av de stora gallerierna och museerna kan man ta sig an de mindre, specialinriktade. I närheten av Eiffeltornet finns La Maison de Balzac (47, rue Raynouard, Metro: Passy eller La Muette), där författaren Honoré de Balzac höll till under en tid. Här kan man se var han satt och skrev och det finns en mysig trädgård att sitta ner i. Den stora behållningen infinner sig förstås om man läst någon av hans böcker, och kan titta på släkträden över karaktärerna och kartorna som beksriver Balzacs bild av Paris. Här finns även riktiga gamla kartor som är rätt roliga att titta på och jämföra sin nya turistkarta med.


Balzacs karta över Paris visar var de fattiga håller till, liksom borgarklassen
och de nyrika. Har många likheter med dagens Paris.

Inte långt från Maison de Balzac finns Musée Clemenceau (8, rue Benjamin Franklin, Metro: Passy eller Trocadero). Georges Clemenceau var en känd fransos som åtminstone enligt fransmännen påverkade världspolitiken på sin tid. I museet, som också var Clemenceaus hem, finns audioguider på engelska, men jag orkade inte riktigt sätta mig in i hans liv och gärningar. Jag var mest där för att få titta in i ett autentiskt gammalt parisiskt borgarhem. Gillar man gamla möbler och allmänt skrot kan man lägga en timme på det här stället.


Clemenceaus badkar. Jag fascinerades över uppvärmningsanordningen
ovanför badkaret.

La Défense är ett gigantiskt, modernt kontorskomplex i Paris. Gillar man skyskrapor och modern arkitetur kan detta rekommenderas. Här finns en modern variant av triumfbågen. Jag tog mig dit en tidig morgon i rusningstrafik och kände pulsen när alla skulle till jobbet.


Uppgången från metron kändes lite som ett termitbo...


Detta är vad man ser när man klättrat upp för de branta trapporna vid nya
triumfbågen och sedan tittar rakt  upp.

Centre Pompidou är som sagt en favorit. Museet är trevligt och har en fin restaurang (som jag dock inte prövat), men den stora behållningen är i mitt tycke utsikten. Jag älskar att åka upp för rulltrappan och titta ut över staden. Visst får du en fantastisk utsikt även från Eiffeltornet, men då ska du  samtidigt slåss med hundratals andra... Torget utanför museet kan också vara ganska mysigt, med gycklare och folk som sjunger och spelar.


Utsikt från Centre Pompidou

Paris är fullt av turistfällor, och att genomskåda dem är inte alltid lätt. Om någon frågar om du vill ha lite sallad till maten, och kanske en bit bröd - tacka nej. Det kan mycket väl visa sig att den lilla grönsalladen kostar lika mycket som en huvudrätt och att brödkanten du blivit tillslängd betingar ett värde av 40 riksdaler. Been there - done that. Håll dig till menyn, eller fråga, fråga och fråga om, vad det kostar att komponera sin egen lilla rätt. Eller vad det kostar att få en drink utan alkohol istället för en med. Det kan vara så att den alkoholfria drinken kostar minst det dubbla. Been there - done that.

Med det sagt - det finns massa bra och trevliga ställen att äta på i Paris, här nedan är de jag prövade senast jag var där. Och så en gammal favorit.

Dag 1
Äter en frukost vid Place du Tertre - ett riktigt turisttillhåll i Montmartre, men ganska trevligt ändå. Tittar på folkvimlet och den svarta katten som smyger omkring. 8 euro för te och macka.

Lunchen blir på Chez Louise som ligger någonstans i myllret på loppisen vid Porte de Clignancourt. Om inte annat så lär du höra den - restaurangen har sitt eget husband bestående av två galna gubbar som spelar orgel och dragspel. Fullkomligt hysteriskt. Hela stället är hysteriskt. OK mat, inte mer än så, men det finns inte så mycket att välja på. 21 euro för sallad och ett glas vitt.


Ingen skönsång, direkt...

Äter en löksoppa på kvällen på Chez la mère Catherine, återigen vid turistiga Place du Tertre. Känns kanske inte helt genuint, men ändå... Gillar det. Det ser trots allt ut som att en och annan "riktig" fransos intar sin kvällsvard här. Den levande musiken är behaglig. Helt ok.


Dag 2
Äter frukost på okänt ställe. Lunchen intas på slottet i Versailles. Det blir en pasta och ett glas Chablis för 19 euro. Väl värt pengarna, även om det inte är mat för en karl. Stämningen är lugn och harmonisk. Skulle gärna pröva att dricka te och äta bakverk där.


Utsikten från mitt bord


Cool lampa i taket som kontrasterar mot slottets arkitektur


Som sagt, bakverk...

Tar en eftermiddagsfika på Gaulupeau i Versailles, 44, rue de la Pareisse. Salon de Thé, pâtissier, glacier, traiteur, confiseur...  Hit hittar en del turister, men också en massa mysiga små tanter med sina lika små och mysiga hundar. Ett himmelrike för gottegrisen!


Så ska ett konditori se ut!


Söt kaka med mumsiga hallon och gott te. Det finns hur många tesorter
som helst att välja mellan.

Äter middag på gammal favorit, Al Caratello på 5, rue Audran i Montmartre. Det här är ett ställe att återvända till. Skön avslappnad stämning, en mix av turister och fransoser, fantastisk pasta till fantastiska priser. Bra service som aldrig blir påträngande. Personalen har vanliga kläder, typ jeans och vanlig tröja.


Dag 3
Jag tycker alltid det är svårt att hitta bra frukost när jag är på resande fot. Hittade ett ställe som är värt att utforska mer - Le Pan Quotidien. Det är en franchisingkedja, men känns personlig. Färskt bröd, marmelader, färskpressad juice, mycket ekologiskt. Går även att få yoghurt, ägg mm. Finns på flera ställen i Paris, jag besökte den på 18, place du Marché Saint Honoré. Metro: Pyramides.


Obligatorisk croissant och vitt bröd, men där bakom skymtar ljuvliga
surdegsvarianter.

Går och går. Kommer aldrig till något lunchställe. Tar en crêpes to go. Äter middag på ett nyöppnat ställe och har höga förväntningar, Al Caratello delade nämligen ut deras visitkort. Restaurangen i fråga heter Le Coryllis och ligger på 85 rue des Martyrs i Montmartre. Är dock inte alls lika mysigt som Al Caratello. Går inte tillbaka hit.


Dag 4
Lyxar till det med en frukost på Ladurée på 75, avenue des Champs Elysées. Dyrt (18 euro), men i mitt tycke värt det. Får mitt te upphällt i koppen vid bordet och marmeladen i små burkar. Lokalen är helt fantastisk. Det här är ett ställe som är väl värt ett besök, även om man inte ska äta något. Man kan köpa ljuvliga bakverk. Toaletterna rekommenderas! Har ätit middag här en gång, vilket verkligen var en upplevelse.


Min bild ger inte rättvisa... Kika in på deras hemsida istället, eller ännu hellre:
åk dit.

Åt en sen lunch på en annan favorit som jag nu besökte för tredje gången, Crepes Beaubourg på Rue Brisemiche, närmast kyrkan. Det här ser verkligen ut som den klassiska turistfällan. Nära en turistattraktion (Centre Pompidou) och menyer av plast. Men de har goda, generösa sallader, galetter och crêpes. God, fransk cider. Här kan man sitta och titta på folkvimlet.


Delar av utsikten är ganska anspråkslös, men utanför bilden finns den hysteriska
"skulpturfontänparken" och en fin kyrka.

. . . . . . . . . . .

Ett favvoställe som inte blev besökt denna gång är La Locanda Ristorante på 8, rue du Dragon i Saint Germain des Pres. Riktigt god italiensk mat. Kanske inte det främsta budgetalternativet, men inte heller superdyrt.

Att åka till Paris bara för att shoppa är slöseri med tid tycker jag. Till Paris åker man för att insupa atmosfär. Men, trots allt är väl loppisar och små mysiga butiker en del av atmosfären.


Marché aux puces de Saint-Ouen. Ta metron till Porte de Clignancourt och
följ strömmen. Passera snabbt förbi klock- och tröjförsäljarna, så kommer
du sedan till en virrig, rörig och alldeles fantastisk loppmarknad. Öppet
lördag-måndag.




Här finns allt för dockskåpet, men inte nödvändigtvis billigt.


Smala gränder och virvlande gator.


Här finns allt skrot man kan tänka sig...


Bara ett av alla de undangömda, glömda hörn jag förälskade mig i.


Au nom de la rose - en butik helt dedikerad rosor. Finns på flera ställen.


Teälskaren rekommenderas ett besök hos Mariage Frères. Här finns te
till höger och vänster, på längden och tvären, i långa rader... Jag besökte
butiken på 17 place de la Madeleine, men den finns på fler ställen, och i vissa
fall även med salon de thé.


Gör inte som jag och säg att du vill ha det finaste vita te de kan erbjuda -
bara det bästa är ju gott nog! Då kan du bli erbjuden att köpa 20 gram för
68 euro... Gulp.


Tekannor finns det gott om här.


Durance har doftljus, doftpåsar, tvålar, krämer, tvättmedel... Allt. Har flera
egna butiker runt om i Paris, jag besökte den på 24 rue Vignon, nära Louvren
och operan. Metro: Madeleine.





. . . . . . . . . .

Den som inte har hållit till på vänstra Seienestranden, mellan rue Saint-Jacques och rue des Saints-Pères, vet inget om människolivet!
- Honoré de Balzac, Pappa Goriot -

Sagt och gjort. Jag begav mig dit. Dock inte så förtjust i vänstra stranden. Det är lite för polerat för min smak. På Boulevard St Germain finns mycket heminredning i modern stil till högt pris, och en hel del märkeskläder. Området kring Jardin du Luxembourg och St Sulpice rymmer många bokhandlar.

I morgon ska det äntligen bli av. Då klipper vi gräsmattan som just nu ser ut som en äng. Fördelen med att låta den härja fritt är alla fina blommor som tittar fram. Och att det ser så mjukt och skönt ut med långt gräs...



Räddade undan lite blomster från gräsklipparens framfart...


Ägnade en timme åt trädgården i dag. Konstaterade att både äpple- och plommonträden börjat blomma, precis som syrenerna. Både vinbärs- och krusbärsbusken jag satte förra sommaren verkar bära frukt i år. Vita smultronblommor kan anas i slänten, men jag förväntar mig bär först i juni, det var då de kom förra året. Rabarberna ser riktigt fina ut, när ska man ta dem? Måste läsa på.

Min gräsplantering kommer sakta men säkert, med några tuvor här och var än så länge. Är nöjd med det, med tanke på att den skött sig i princip själv. Tomatplantan har blivit bortglömd och såg lite torr ut, men nu har jag vattnat den ordentligt och i morgon ska den få lite näring. Dillen hänger med huvudet, men kanske hämtar sig också den efter duschen? Lavendeln såg också en aning uttorkad ut. Stäppsalvian, citrontimjan och rosmarinen ser dock lika friska och starka ut som när jag köpte dem. Så ska det va.

Några bilder från trädgårdsåret so far...


Slutet av april: Jag har rensat bort ogräs, grävt, gödslat, plattat till och sått
gräsfrön på den kala fläcken.


Det är jobbigare än vad man kanske kan tro att anlägga gräsmatta


Tidig vårblomma i rabatten


Rabarberna kikar fram, och de tar sig riktigt bra


Den här kom lagom till påsk


Början av maj: Jag började trotsa rådjuren och köpte hem en massa växter
de inte gillar


Kryddor gör sig bra i krukor


En som gillar att vara ute, om än i koppel... ♥

Lyssnade på Belle and Sebastian när jag städade. Mycket nostalgi. Kände för att åka på semester med Sofia någonstans, var som helst, och dansa till den här låten.

Jag kan liksom inte sluta förvånas över att våren går så fort.

Först var träden kala. Sedan tittade små, ljusgröna förstadier till blad fram. Jag tittade bort, blinkade, och när jag öppnade ögonen igen hade det formligen exploderat av grönska.

När jag åkte hemifrån i söndags stod bigarråträdet i full blom. Vita blommor yrde som snöflingor i luften. När jag drog upp rullgardinen i morse kunde jag konstatera att blomningen i princip var över. Istället har syrénhäcken i bortre änden av trädgården iklätt sig sin sommarskrud.

Tomatplantan har törstat i min frånvaro. Rådjuren har tuggat på mina penséer. Har inte vågat titta på min gräsodling eller på mina kryddväxter.

I morgon.



Bild från http://blog.educastur.es/sanbartoingles/2007/04/20/welcome-spring/

Jean-Pierre Jeunet, mannen bakom två av mina favoritfilmer (Delikatessen och Amélie från Montmartre), har gjort reklamfilm för Chanel. Han återanvänder Audrey Tautou som huvudrollsinnehavare.



Och så den långa versionen...

Kom fram till Birmingham vid ett-tiden. Irriterade mig som vanligt på att alla ska trycka sig hysteriskt mot bagagebandet, vilket gör att vi som står bakom inte har en chans att se när vår väska kommer. Om alla bara tog ett par steg bakåt... Nåväl, den här gången var anledningen en annan till att jag inte såg min väska.

Det kom nämligen ingen väska.

Jag lämnade Frankfurt med andan i halsen, men väskan blev kvar. En vänlig man bakom disken till World Wide Baggage talade dock om för mig att väskan skulle landa vid fyra, och att de sedan skulle köra den till mitt hotell.

Toppen, tänkte jag. Då behöver jag ju inte bära den själv.

Bara det att det inte har dykt upp någon väska på mitt hotell än. Och när jag söker efter den på internet så hittas den inte.

Hmmm....

I morgon bitti bär det av till Birmingham. Syftet är jobb, och sådant lär det bli en del. Hoppas dock hinna med en tur till Selfridges som ser helt sjukt coolt ut. Arkitektbyrån Future Systems ligger bakom.

Ytterligare ett smakprov från poesiboken, också detta 1998, 17 år gammal.


När jag ska somna om natten är jag vaken. Kroppen är trött, men jag är är vaken. Kroppen somnar, och jag är vaken.

Jag ligger och studerar hur min hand sover mot det vita lakanet, hur ena benet vrider sig åt höger. Efter en stund byter även det andra benet ställning. Under nattens lopp byter min kropp ställning många gånger, cirka 63 gånger har jag räknat det till.

Måndagkvällar är kroppen mer orolig och byter ställning oftare, och till de mest underliga ställningar. Den lägger sig först på sidan, drar upp vänster ben. Höger arm åker under huvudkudden. Så ser jag hur kroppen vrider sig över på magen, lägger sig sedan på sidan, kurar ihop sig och gnyr lite. Nu fortsätter kroppen ett halv varv till och lägger sig tvärs över sängen, med benet ut över kanten och armarna hängande ner på andra sidan. Huvudet lutar mot sängkanten, stirrar in i den vita panelen.

Sedan är det tillbaka på rygg, över på mage igen, sidan. Ibland sätter sig kroppen till och med upp. Kliar sig lite på magen. En gång, antagligen var kroppen ovanligt förvirrad, gick den ut i köket och öppnade kylskåpet. Bredde sig en macka. Jag låg kvar och iakttog kroppen. Såg hur den slog sig ner på en stol vid köksbordet och förde ostmackan mot munnen, tvekade liten. Såg hur kroppen kom av sig och mackan föll till golvet. Kroppen somnade där på stolen.

Jag låg i sängen och funderade över hur jag skulle få kroppen tillbaka till mig. Försökte på alla möjliga sätt. Genom att ropa, vissla, hosta, skratta högt, nämna något om att jag behövde gå på toaletten. Men kroppen hade somnat, och det ordetligt för en gång skull. Jag hörde hur tidningen dunsade genom brevlådan på morgonen. Kroppen ryckte till. Äntligen, tänkte jag. Men kroppen hämtade tidningen och läste rubrikerna. Den tog en dusch, klädde på sig och försvann ut genom dörren.

Jag väntade tålmodigt till kvällen. Till kvällen kommer kroppen att lägga sig i sängen igen och då ska jag minsann hålla reda på den. Men kroppen kom inte hem den kvällen.

Den kikade in några dagar senare, med röda kinder och en yngre man i sällskap. De satte sig vid köksbordet och vänslades lite. De gick inte till sängen.

Killen försvann. Nu kommer kroppen, tänkte jag. Men kroppen gick. Förbannade kropp, tänkte jag.

Det gick en vecka. Återigen öppnades dörren och kroppen kom in.

Jag skrek åt den: Var har du varit!? Kroppen tassade fram till sängen och la sig bredvid mig.

Jag vände ryggen åt den.


Becky Gleason

HIttade en gammal anteckningsbok när jag städade häromdagen. Sida efter sida fullklottrad med dikter.  Mycket hjärta, smärta och tonårsångest, vill jag lova. Den mest obegripliga var nog den här:

När ett gult humör har trallat under lidandets kännetecken,
då ska du smitta ditt omöjliga odjur.
När snigeln darrar vid kockens bestyr,
då ska du tänka på din stora baksida.

Om allt som är du sattes på pränt på ett papper och vi sedan lät pappret fatta eld - hur länge skulle det värma?
Ditt liv är en bluff, alltså finns du.

1998, 17 år gammal.

Fortsätter på temat trädgård med en önskeoutfit för en varm dag i det gröna.

Shorts, Monsoon
Linne, Monsoon
Måttband för att mäta avståndet i planteringarna, Monsoon
Scarf att ha som turban för att skydda sig mot solen, Monsoon
Sandaler, Accessorize
Trädgårdshandskar, Magla

Har tillbringat dagen i Köpenhamn. Har sett alldeles för lite av stan, men det jag sett gillar jag skarpt. Många schyssta gamla fasader och skön stämning.

Lite småmulet och stundtals regnigt i dag, och jag kan meddela att mönstrade regnkappor is the shit i Köpenhamn. Såg säkert 20 personer med 70-talsinspirerade, galet mönstrade galonhistorier. Fåglar, bollar, blommor, droppar... Brunt, rosa, senapsgult, kornblått. Gärna med en gummistövel till. Eller ett par.

Läste i Metro häromdagen att trädgårdsarbete blivit hett igen. Det refereras till den pågående finanskrisen, och att det skulle vara en anledning till att folk stannar hemma och påtar. Intressant.

Rensa ogräs är gratis, men det är nog också det enda. Har de kollat vad en gräsklippare kostar? En ordentlig spade att gräva rabatt med, altertnativt en massa krukor? Plantor? Nä, jag tänkte väl det.

I söndags inhandlade jag:
- Jord
- Kogödsel
- Lavendel
- Dill
- Citrontimjan
- Stäppsalvia
- Rosmarin
- Tomatplanta
- Trädgårdshandskar
- Basilikafrön
- Isopfrön
- Några krukor

1500 spänn - swoosch.

Lägg därtill i beräkningen kostnaden för att ersätta plantor som regnar sönder/torkar ut/äts upp av rådjur/harar/mördarsniglar... Inte blir det billigt, i alla fall.

Nåväl. Kan tänkas att finansgrisen gör att vi blir mer benägna att stamma hemma och se om vårt hus. Just ätbara växter är enligt Metro det som är poppis. Tja. Tar du hand om din dill kan den räcka till många måltider.

Bild från www.freedigitalphotos.net

Äter pepparkakor och jobbar.

...och hon jobbar på Skatteverket.

Glömde inte alls bort att deklarera i går, det var bara det att när jag väl kom till skott vid niotiden så kunde jag inte hitta mina deklarationspapper någonstans. Letade på alla tänkbara ställen, men jag har nog helt enkelt slängt dem i ett infall av städiver.

Ringde till Skatteverket.
- Du har plats 172 i kön.

Oj, undrar om Skatteverket alltid är så poppis, eller om det kanske var just i går?

Grämde mig lite över att vara en sådan slarver, och såg tusenlappen som man får böta vid försenad inlämning fladdra iväg framför mina ögon.

De 172 samtalen framför mig gick förvånansvärt fort, och när jag kom fram fick jag prata med en vänliga kvinna som lovade att skicka nya papper och gav mig anstånd i två veckor.

Känner mig helt plötsligt 1000 kronor rikare. Vilket är tur, eftersom vårt kylskåp gått sönder.

Vad kul, en blogg helt och hållet dedikerad plasten. Inget ämne är för smalt eller litet för en blogg.

Mindre nördig och tråkig än man först kan tro. Skriver till exempel om Max Jenny Forslunds jackor av gamla PET-flaskor.

Får inte glömma. Måste komma ihåg.

Deklarera i dag.

Ett litet snöre runt mitt finger får hjälpa mig.

1. En välplanerad trädgård kräver framförhållning och, ja, just det... planering. Det är något jag generellt sett ogillar. Vill jag ha en ros vill jag ha den nu - oavsett väder, årstid...

2. En mästares trädgård kräver kunskap, och jag är alledels för lat för att lära mig om växtzoner, vilka växter som trivs i vilket väderstreck och i vilken jord.

3. En prunkande trädgård kräver kontinuerlig tillsyn och engagemang. Jag kan vara jätteengagerad - i några dagar. På helgen när det är soligt, till exempel.

Men jag gillar att rensa ogräs, kratta och gräva. Förhoppningsvis kompenserar det för bristerna jag har.

Jag uppehåller mig ju då och då vid begreppet sanning. Annina Rabes kolumn i gårdagens SvD fångar i mångt och mycket mina tankar.

Jag åt en snabbmatsvariant av focaccia och tänkte på ett franskt boulangerie. Han hyvlade stora bitar av parmesanost över den och var tillbaka på torget nära Centre Pompidou.

Vi satt ute i gröna trädgården i Sverige och allt var bra. Men jag längtade lite, lite...


Foto Jen Gotch, lånat från bloggen Absolutely beautiful things

Om några dagar vet jag säkert!

Förra helgen gick i trädgårdens tecken. Sådde gräs och planterade penséer för glatta livet. Just penséer ska ju vara så tåliga, de kan glömmas bort i flera dagar, stå törstiga i solen, för att sedan repa sig när de föräras några droppar vatten.

Det jag inte räknade med var rådjuren. Knappt hade jag grävt ner penséerna i jorden, innan Någon varit där och bökat/käkat upp dem. Suck. Djurvän som jag är har jag inga planer på att meja ner mina fina trädgårdsbambis, men jag skulle kunna tänka mig att plantera något som kanske inte står överst på önskelistan för ett rådjur.

Efter någon timmes surfande har jag lyckats hitta tre växter jag är sugen på att pröva. Dessa ska tydligen inte vara några rådjursfavoriter, och dessutom ska de tåla att stå torrt och soligt:
- Akleja
- Blå bolltistel
- Törel (helst vill jag ha en såkallad Diamond Frost)

Till min stora glädje verkar det dessutom som om rådjur inte är så förtjusta i kryddväxter. Det innebär att jag kan förverkliga min dröm om en örtagård i mini-mini-format.

I morgon bär det av till diverse trädgårdshandlare, hoppas jag hittar det jag söker!


Diamond Frost - den lättskötta växten som verkar vara varje odlares dröm...
Bild från Colourwise