Bokrecension: Chai, chai

Chai, chai
Chai, chai – Travels in Places Where You Stop but Never Get Off av Bishwanath Ghosh


Som om någon skulle skriva en reseskildring från Hallsberg, järnvägsknuten du troligen passerat eller genomfört ett tågbyte vid, men antagligen aldrig haft som slutdestination. Hur är det med Vagnhärad – varit där? Brunflo?

Få kliver av i Hallsberg, Vagnhärad eller Brunflo för att stanna. Likadant är det med Mughal Sarai, Guntakal och Jolarpettai i Indien. Orter som lever av järnvägen eller med minnet av järnvägen.

Varje plats är en berättelse och författaren till Chai, Chai reser mellan dessa anonyma byar och städer med ambitionen att gräva fram just deras unika historia. Han slår sig i lag med the locals och det vet alla som varit i Indien, att varje person man möter är ett uppslag till en minst trehundrasidig roman.

Så synd då att författaren inte ger de människor han möter mer utrymme.


Chai, chai
Bokomslaget får högt betyg, titel och utsmyckningar i relief


Istället breder författaren själv ut sig. Att se världen genom en annans ögon är en sak, att se någon se sig själv i spegeln och pilla sig i naveln en annan. I stort sett varje kapitel kretsar kring författarens jakt på hotellrum och hans längtan efter ett glas whiskey eller två eller tre. Det blir, i längden, tröttsamt och tillför inte något till boken.

Jag kan heller inte låta bli att fundera över författarens identitet. Han är född och uppvuxen i Indien, men beskriver med stor fascination sådant som jag vid mitt första besök i Indien möjligen reagerade på; trafik, mat, hygien… Allt det där som en infödd troligen inte ens reflekterar över. Jag, som infödd svensk, skulle ju exempelvis inte brista ut i lovsång över vår förmåga att stå i kö och vänta på vår tur eller med stor förundran beskriva den svenska köttbullen.


Chai. chai
Även om boken inte var så värst, så är masala chai fortfarande en hit!


Författaren ser möjligen utländska turister som sin målgrupp och gör i sådana fall rätt i att delge dessa typiska indiska miljöer och upplevelser, men det blir problematiskt och mindre trovärdigt när han själv talar med den utländska turistens röst.

Boken ger en inblick i det liv som levs utanför turiststråken och skildrar vardagen för de många människor som sällan kommer till tals. Men de skulle gärna fått tala både högre och längre.


Betyg: 3/5

Mer om boken och författaren:
On the Ganga Mail - Mr Ghosh blogg
Wikipedia om Bishwanath Ghosh
Recension, Travelholic
Recension, Outlook Traveller




Comments

Comment here

Name:
Remember me

E-mail address:


URL/blog:


Comment:


Trackback