Thoughts on Listening to the Body

 
Hush, your body is trying to tell you something...
 
 
I don’t like the idea of separating body and brain, body and mind, body and soul. I believe that they are all so tightly interlinked, so dependent on each other, that treating them as separate entities is to fool ourselves.
 
Nevertheless, that’s exactly what I’m doing in this homage to the body and it’s ability to tell us the truth and guide us right.
 
I love my brain (I’m actually thinking of an homage post to the brain as well), but I believe it likes to play tricks on us from time to time.
 
The brain is the one telling us that other people’s opinions about us are important. The brain is the one telling us that a problem is critical and has to be taken care of right now (sometimes it does, but most of the time it doesn't). The brain is the one who sets our priorities (sometimes right, sometimes wrong). The brain is the one telling us to go on even though we would benefit from some rest. And sometimes, the brain screams so loud, so that we cannot hear the whispers from our body.
 
The body tells us what is good and bad, right and wrong, when to rest and when to be active. If we listen.
 
We can hear it in our heartbeats, in the breaths we are taking – are they deep or shallow, fast or slow? – in the butterfly swirling in our stomach, or in the swelling balloon in our chest.
 
Sometimes, all we need to do is sit down, take a deep breath and listen to our body. And let it guide us. So many answers are there, inside of us.
 
 

 
 
 
 
Jag tror egentligen inte på idén om att separera kropp från hjärna, kropp från själ. Jag tror att dessa är så hårt sammanlänkade, så beroende av varandra, att behandla dem som separata enheter är att lura oss själva.
 
Trots det, är det precis vad jag gör i den här hyllningen till kroppen och dess förmåga att berätta sanningen för oss och guida oss rätt.
 
Jag älskar min hjärna (jag funderar över ett hyllningsinlägg även till hjärnan), men jag tror att den tycker om att spela oss ett spratt då och då.
 
Det är hjärnan som säger till oss att andra människors åsikter om oss är viktiga. Det är hjärnan som inbillar oss att ett problem är kritiskt och måste hanteras nu på en gång (ibland är det så, oftast inte). Det är hjärnan som sätter våra prioriteringar (ibland rätt, ibland fel). Det är hjärnan som manar på när vi egentligen behöver vila. Och ibland skriker hjärnan så högt att vi inte kan höra viskningarna från vår kropp.
 
Kroppen talar om för oss vad som är bra och vad som är dåligt, vad som är rätt och vad som är fel och när aktivitet ska bytas mot vila. Om vi lyssnar.
 
Vi kan höra det i våra hjärtslag, i våra andetag – är de djupa eller grunda, snabba eller långsamma? – i fjärilen som fladdrar omkring i vår mage eller i den svällande ballongen i vår bröstkorg.
 
Ibland behöver vi helt enkelt bara sätta oss ner, ta ett djupt andetag och lyssna på vår kropp. Och låta den leda oss. Många av svaren finns där, inom oss.
 



Comments
Posted by: M

Jag tror absolut att det stämmer, att kroppen försöker berätta saker för oss om vi bara lyssnar. Men det är lättare sagt än gjort (tycker jag). I samband med att jag blev utbränd började jag gå hos naprapat. Det har jag sedan fortsatt med en gång i veckan sedan april. Jag är fortfarande sjukskriven och jag går fortfarande hos naprapat. Det har blivit bättre sedan jag tog beslutet att säga upp mig, men problemen kommer antagligen inte att försvinna förrän jag fått ett nytt jobb och får vilat upp mig.. både fysiskt och psykiskt.

Svar: Det tar tid. Säger i alla fall de flesta till mig, och det verkar ju vara så.
Jag har inte med det att göra och du behöver absolut inte svara (i synnerhet inte här, in public), men går du hos någon terapeut? Jag har haft goda intentioner att bryta mönster SÅ MÅNGA GÅNGER (sorry alla versaler, men vill verkligen betona...) tidigare, men aldrig lyckas. Att jag känner att jag är på rätt väg nu är tack vare min terapeut. Hade aldrig klarat detta tror jag utan professionell hjälp.

Jag är evigt tacksam över att jag fick så pass lång tid på mig att vila som jag fick. Jag har hört om andra som varit hemma ett par veckor och sedan gått tillbaka till jobbet på halvtid. Jag behövde verkligen vilan. Nu jobbar jag 25 % och det är en kamp, men hoppas komma in i det...

Håller på dig!
Linn

2012-11-12 @ 14:24:05
URL: http://amadangel.blogg.se
Posted by: Johanna

Ditt inlägg passar så bra till vad jag ägnade hela lördagen åt och som gav mej den inspirationen jag behövde för att återuppta yogan igen! :-) Yoga och meditation för att balansera energierna i kroppen med Guru Rattana, kundaliniyogalärare - wow vilken kvinna! Och som du säger, så bra att stanna upp och lyssna inåt för där finns allt vi behöver veta :-)
Stor kram

Svar: Och din kommentar hjälpte mig att ställa mig på mattan i går kväll när det kändes motigt och jag var trött. Innan fladdrade hjärtat och tankarna var splittrade, men efter en timmes yoga var jag hel igen.
Lycka till med yogan nu!

Kramar!
Linn

2012-11-12 @ 16:55:01
URL: http://www.johannasbilder.se/blogg
Posted by: Nette

Och hur ofta går man inte på magkänslan när man ska välja mellan två saker? Jag gör det åtminstone. Känner och väljer hellre än tycker och väljer. Kram.

Svar: Jag brukar oftast säga till andra som står inför ett val att innerst inne vet vi. Tyvärr har jag ibland svårt för att själv leva som jag lär, i alla fall på just den punkten :-) Men jag tror att det är så. Innerst inne vet vi. Magkänslan guidar. Kram
Linn

2012-11-12 @ 19:56:28
URL: http://www.nettestankar.wordpress.com
Posted by: Katarina Ratcliffe

Så sant! Och hade jag lyssnat på min hjärna hade jag inte levt med min fina man. Jag lyssnade på mitt hjärta <3 Ett exempel som visade sig vara helt rätt.

Svar: Vilket fantastiskt exempel, och vilken himla tur att du lät hjärtat styra. Vi borde nog följa känslorna oftare, även om det kan kännas lite smågalet ibland.
Linn

2012-11-12 @ 23:36:44
URL: http://katarinaratcliffe.se/
Posted by: Trish

Oh Linn. You nailed this right on the head. I started seeing a life coach a few months ago, and one of the first things we did were exercises on how to listen to your body. It's so easy to get caught up with stress and chaos, that the brain overpowers the body. I've been really trying to practice listening to how tense/relaxed/tired/jittery I am throughout the day, and figure out what not just needs to happen, but also keeps me healthy.
Lovely post Linn! As always. :)
Trish

www.jellybonesblog.blogspot.com

2012-11-13 @ 06:59:32
URL: http://www.jellybonesblog.blogspot.com
Posted by: Camia

Hmmm, jag är lite kluven när vi kommer till det här ämnet. Jag har en förmåga att scanna av kroppen lite för mycket, vilket kan få kroppen att reagera överdrivet mycket. Då måste jag ta hjälp av hjärnan och ställa mig motfrågor, så som, "är det här rimligt, vad skulle jag sagt till en vän i det här läget".

Svar: Nu har jag gått och funderat på din kommentar här under dagen, och tänker så här: undrar om allt beror på var vi kommer ifrån. Om vi har en hjärna som tycker om att skrika, behöver vi be den att hålla tyst ibland för att kunna höra kroppen. Och vice versa. Om vi har en kropp som larmar och drar i nöbromsen för "småsaker", så behöver vi knacka på hos hjärnan och be den att sätta saker och ting i perspektiv.
Balansen, återigen.

Det är förstås ett samspel mellan dem båda. I samband med mitt utmattningssyndrom har jag blivit bättre på att lyssna på kroppen, men jag märker också att den larmar högre än den gjorde förr. Helt plötsligt sitter jag där och andas högt uppe i halsen och har hjärtklappning, till synes utan anledning. Med hjärnans hjälp kan jag då förstå att jag inte har något att vara stressad över, men till skillnad från förut så ser jag ändå kroppens signaler som ett tecken på att det exempelvis är dags att vila.

Din kommentar gav mig anledning att fundera vidare på ämnet, och det är precis så jag vill ha det :-)
Linn

2012-11-13 @ 08:36:37
URL: http://www.divyaspa.blogg.se
Posted by: creando

Enormt klokt och sant!

2012-11-13 @ 09:51:51
URL: http://creando-kicki.blogspot.se
Posted by: Queen of Kammebornia

Åh, så fantastiskt bra formulerat! Ibland skriker hjärnan så högt att vi inte hör kroppens viskningar... Och Katarina, för mig är det samma sak :) Kram!

2012-11-13 @ 14:10:14
URL: http://queenofkammebornia.se
Posted by: Erica

It is always good to listen to your body. It never lies. Like you said it gives us clues in our heartbeats and respirations. It lets us know how we really feel if we listen closely.

2012-11-13 @ 17:59:54
URL: http://caughtonawhim.blogspot.com/
Posted by: Katarina Ratcliffe

Så spännande att läsa kommentarerna!

Svar: Ja, ofta när jag skrivit de här inläggen så går jag själv tillbaka och läser alla kommentarer igen, och så snurrar det oftast ytterligare några varv i mitt huvud. För mig är det som att ha en massa diskussionspartners :-)
Linn

2012-11-13 @ 21:33:15
URL: http://katarinaratcliffe.se/

Comment here

Name:
Remember me

E-mail address:


URL/blog:


Comment:


Trackback