Long time no blog - igen. Ibland känner man inte för att blogga, ibland har man inte tid. Så är det.

De senaste veckorna har ägnats åt jobb och stegtävling, helgerna har jag tillbringat med familj och vänner. Sambon är äntligen, äntligen hemma igen efter nästan tre veckors semester. Vill bara umgås med honom, men lagom tills han är hemma igen accelererar  det på jobbet och nu lär det bli en del sena kvällar. Jag gillar ju mitt jobb, men samtidigt... det är vår, vackert väder och jag har någon jag är kär i som jag vill tillbringa tiden med. Ja ja, om några veckor har det förhoppningsvis lugnat sig lite igen.

Stegtävlingen har jag varit fast besluten att vinna - tävlingsmänniska som jag är. Har rört på mig hysteriskt mycket, har aldrig kommit under 15 000 steg om dagen, har varit uppe och nosat på 29 000 och ligger normal sett på 21 000 steg. Men, det finns en person som är mer nitisk än vad jag är, så kanske kanske ska jag släppa det hela nu. Annars kommer livet bara vara jobb och steg. Och det låter ju ärligt talat lite tråkigt.

Det är starkt att vara principfast, men ännu starkare att inse när man måste bryta mot principerna.