I det eviga Efteråtet

Jag tror inte på Gud, men finns det en himmel där de godhjärtade hamnar har min farmor precis funnit sin plats och satt sig till rätta. Fartvinden har ställt håret lite på ända. 

Inte så konstigt, hon gjorde sängen - stratosfären på 20 sekunder. Likt en rymdraket sköt hon upp från jordytan, och den fartfyllda färden slätade på något konstigt vis ut de djupaste fårorna och fick tröttheten att glida av från huden och stanna kvar där i lakanen.

Lite förläget försöker hon platta till frisyren, inte finns det tid till att rulla upp det vita, mjuka håret på några papiljotter nu. Runt bordet sitter välkomskommittén och väntar. Sedan länge saknade familjemedlemmar och vänner har förberett hennes ankomst, lagt stekt strömming och potatismos på faten, i glasen ett läskande öl. Efter maten sätter man sig i hammocken, med kaffe, allt för stark vinbärssaft och sockerkaka med smak av citron. Minnesbilder från ett liv tillsammans avhandlas där i trädgården, och man berättar om vad som hänt sedan sist.

I det stora eviga Efteråtet är det ständig sommar, lagom varm. Doften av nyklippt gräs, rosor och syrénbuskar fyller luften. Kroppens krämpor kvarlämnade på jorden, tanken och sinnet flyger fritt. Tiden står nästan helt stilla, rör sig bara fram och tillbaka genom de lyckliga stunderna. Här finns tid att steka pannkakor. Att försjunka i en bok. Att lösa ett korsord. Att spela ett parti kort med vännerna.

Telefonsamtalen kommer förstås inte längre. Inte heller vykorten från barn, barnbarns och barnbarnsbarns resor runt jorden. Men från en öppning mellan molnen kan hon se oss alla, ja, faktum är att hon ser oss bättre nu än någonsin. Och kärleksfullt följer hon sin stora familj genom livet.

Moder jord



Comments
Posted by: Christian

Så fint! Precis så vill jag att hon (och alla andra) får det när de tar steget till andra sidan.

2009-08-29 @ 20:07:30
URL: http://christianstahl.wordpress.com

Comment here

Name:
Remember me

E-mail address:


URL/blog:


Comment:


Trackback