Sist i kön

Que, jform.se
Bilden lånad från JForm

Dagens utmaning från Skrivpuff: att köa.


Den tunna remmen äter sig in i axeln, gnager ett ilsket, rött streck. Väskan är fullpackad med allt det där som hon ständigt släpar på. Inte klarar sig utan. Datorn. En bok. En flaska vatten. Mobiltelefonen, filofaxen, handkrämen. Den lilla hårborsten, paraplyet – man vet ju aldrig – och necessären med bara det allra nödvändigaste. Det skaver och tynger, en skarp smärta letar sig från nacken ner till skulderbladet.

Elva personer före i kön.

Vänsterhanden kämpar med fyra tunga påsar. Det är nätt och jämt att fingrarna når runt, orkar hålla uppe vikten. Högerhanden krampar om galgarna som bär upp reafynden.

Hon flyttar belastningen från vänster till höger fot. Tillbaka till den vänstra efter bara några ögonblick. Fötterna är trötta efter ännu en dag i alldeles för höga klackar, sväller i de nätta små skorna.

Tio personer framför.

Vinterkappan hänger tung och alldeles för varm över hennes smala axlar. Halsduken gör nacken fuktig. Alla andra tycks ha haft vett att sätta på sig tunna vårjackor, anpassade efter årstiden och köpcentrets inomhustemperatur. Hon flyttar återigen tyngden från ena benet till det andra, och känner en svag doft av svett ånga upp ur halslinningen.

Ljudet som strömmar ur högtalarna är alldeles för högt. För hög volym och för högt tempo. Det enda som går långsamt är den ringlande kön och tiden.

Nio personer kvar.

Hon leker med tanken att falla framåt, på kvinnan framför, som i sin tur ramlar över de två tonårstjejerna, som lägger sig raklånga ovanpå den trötta mamman, som trillar över den lilla tanten, som golvar damen med den skrikiga halsduken, som dråsar ner över det tätt hopslingrade paret, som slutligen fäller den sista kombattanten som står i hennes väg. Som dominobrickor ligger hela kön där utsträckt framför henne, och som första bricka att falla befinner hon sig högst upp i högen och är den som kan resa sig före alla andra.

Hon går med bestämda steg mot kassan. Sätter de vassa klackarna i ryggen på de omkullslagna – står helt plötsligt först i kön – betalar och går segrande därifrån.


Läs vad andra skriver om och



Comments
Posted by: marmoria

Snyggt skrivet.

2010-04-04 @ 03:40:17
URL: http://marmoria.blogspot.com/

Comment here

Name:
Remember me

E-mail address:


URL/blog:


Comment:


Trackback