Stora nej-sägar-veckan

Stopp!
Förra veckan var minst sagt... jobbig.

Jag krumbuktade och gjorde mig till för att vara alla till lags. Jag hängde och dinglade i knävecken, trollade fram kaniner ur hattar och hoppade till och med ner i en kartong och sågade itu mig själv för att göra publiken nöjd.

Jag ägnade all min vakna tid, och mycket av den tid jag borde ha sovit, för att hjälpa, stötta, fixa och ordna för människor i min närhet.

Men jag måste säga att publiken var en aning otacksam. Kanske var jag också en aning naiv och blåögd, som trodde att jag skulle mötas av jubel för mina cirkuskonster.

Det är inte det att de inte var nöjda eller tacksamma. De förstod nog bara inte vilka uppoffringar jag gjorde för att försöka bistå dem i deras önskemål.

Därför har jag utsett det här till den stora nej-sägar-veckan.

Jag burkar med entusiasm propagera för att man ska säga ja. Ett ja leder oftast till så många fler möjligheter och chanser i livet, än ett nej.

Men det är bara att inse. Med allt för många ja, säger man automatisk nej till annat.


Läs även andra bloggares åsikter om , ,



Comments

Comment here

Name:
Remember me

E-mail address:


URL/blog:


Comment:


Trackback