Den här lilla parveln spanar på oss när vi äter frukost på verandan. Kanske väntar han eller hon på att några smulor ska trilla ner från våra tallrikar?



Vi har åtminstone fyra ekorrar boende hos oss ute i magasinet, och åtminstone en liten unge har det blivit den här våren. För att vara ekorrar är de mycket orädda, men så har de ju också bott här i många generationer och vant sig vid att ha människor omkring sig. I skrivande stund har jag två stycken på bara ett par meters avstånd.

Nils, katten, är självklart väldigt sugen på att få leka med dem, men tack och lov är ekorrarna både snabbare och smidigare än han.