All Else is Bonus

 

A bumblebee from last summer

 

 

 

Now matter how much a cliche, ambition really was my middle name. I had it tattooed on the inside of my eyelids, it was running through my veins. I was so sure that it was possible to have it all. You just had to work and strive and try, and then try just a little harder.

 

During this last year I have had to challenge that attitude, question its right to even exist, because that was partly what made me sick.

 

For several months, I floated around in the world without any goals. None at all. It was different, but felt really good. I guess it was a permissiveness that I needed at the time.

 

 

Now something is starting to grow inside of me, partly because it’s spring, but mostly because I’m ready for it. I allow fantasies to flutter past, without indulging in endless daydreaming. I allow myself to want, with the difference that it's no longer a matter of life or death. I'm no longer willing to sacrifice my health or even one good night’s sleep.

 

For my life is perfect, just the way it is right now. Not that there isn't room for improvement, but simply because it's mine and that I've learned to accept reality as it is and focus on that which is good.

 

There will be dreams and goals I want to achieve, but it doesn’t really matter if I make it or not. It’s fine the way it is. All else is bonus.

 

 

 

 

 

Mitt förhållningssätt till ambitioner och mål har varit centralt under den här förändringsresan som jag nu varit ute på i lite mer än ett år. För det att sträva, det var inte bara en del av mig. Det var jag.

 

Jag har tvingats att omvärdera den egenskapen, ifrågasätta dess existensberättigande, för det var delvis den som gjorde mig sjuk.

 

Under flera månaders tid hade jag inga mål. Inga alls. Det kändes annorlunda, men väldigt bra. Det var en kravlöshet som jag behövde just där och då.

 

 

Nu börjar dock något att spira inom mig, kanske delvis för att det är vår, men mest för att jag är mogen för det. Jag tillåter fantasier och vackra bilder att fladdra förbi framför ögonen, utan att för den sakens skull hänge mig åt ändlösa dagdrömmerier. Jag tillåter mig att vilja, med den skillnaden att det inte längre handlar om liv eller död och att jag inte är längre är beredd att offra min hälsa eller ens en god natts sömn.

 

För mitt liv är perfekt, precis så som det är just nu. Inte för att det inte finns utrymme för förbättringar, utan helt enkelt för att det är mitt och för att jag har lärt mig att acceptera verkligheten så som den är och fokusera på det som är bra.

 

Det kommer att finnas drömmar jag vill förverkliga, mål jag vill uppnå, men det gör inget om det inte blir så. Det är bra som det är. Allt därutöver är en bonus.

 

Tycker det låter som en hälsosam inställning. Jag är själv och velar, vill vara här och där och överallt på samma gång - oftast precis där jag inte är. Men tar jag mig tid och stannar upp och tänker efter så inser jag ja att jag är precis där jag vill vara, för stunden. Men det kräver lite engagemang och vilja att inse det. fast helst av allt vill jag tillbaka till Indien, just precis just nu, just därför fick en kungsfiskare flytta in på min kropp idag. För att för alltid minnas Indien - och få mig att tänka tillbaka utan att jag på riktigt måste vara där fysiskt.

Balans. Det är väl det de flesta av oss behöver. Och att lära sig att leva i nuet, att inte låta dåtiden kväva en eller framtiden överväldiga en, det är kanske det jag tycker är svårast.

Precis så var min tanke, balans..........
Det är förnöjsamhet med livet.
Härligt att du nått dit, efter din "resa"

Vad härligt med den spirande känslan, lite som bubblar ut dej dej goa Linn

Kram
Lissen

Vad skönt! Man kan verkligen känna sig tyngd av för många krav. å himla härligt att bara få känna sig nöjd med livet!

Så underbar läsning. Så ska det vara. jag vet att jag lite oroat sa till min terapeut i stressterapin att jag inte känner igen mig själv. Helt rätt svarade hon, eftersom jag aldrig mer skulle bli "mig själv". Så befriande att höra. Fick mig att tänka efter massor.
Eller "att missa en deadline är bra, det betyder att du slipper slutföra jobbet.." Nu är det inte alltid snällt att tänka så, men allt detta fick mig att omvärdera så mycket och OJ vad mycket bättre jag mår!

KRAMAR och grattis till ditt nya liv. Härligt med lite vårkänslor och ny energi. Du är så värd det. <3

Vad härligt att du har kommit så långt på din livsresa! Dessutom är det underbart gott att du mår bra och kan njuta av den spirande våren:) Kram

Så himla härligt skrivet =)
Ha en toppen dag, kramen

Nu är du så där klok igen, på ett sätt som är så bra också för mig. Den där påminnelsen behöver ringa i mitt huvud, så att jag inte glömmer...att den där jakten, den är inte viktig.
Stor kram

Man slås verkligen av dina klokheter varje gång man tittar in här.

Det finns så mycket man vill skriva men inte vågar. Du skriver allt på ett så bra sätt.
Kram
Helena

Underbar läsning blir varm i hjärtat av dina ord. Acceptans är det enkla ordet som kan vara så svårt ibland.Men som gör livet så mycket enklare och vägen till hjärtat så mycket klarare och det som verkligen betyder något.

Ha en härlig dag finaste Linn <3

Kram Lotta

Så skön tanke och så skönt att du kommit så långt.. Såklart man ska få fortsätta ha drömmar å mål men såklart i en takt som får en att må bra :)

Ha en fin dag
Kram Sandra

En klok insikt och livet blir betydligt lättare.

Ja, det är självklart egentligen, men så starkt att helt plötsligt förstå det. Och lite läskigt att förändras så mycket.
Kramar! <3

Vad skönt att du har kommit till en punkt där du mår bra och är lycklig. Jag försöker att leva i nuet så mycket som det bara går, njuta av dagar, vardag som helg. Men det är inte alltid det enklaste.
Ha en fin kväll!
Kram
Rebecca

Vilken härlig inställning du har och skönt att du kommit till insikt om vad som är viktigt och att försöka leva här och nu. Att ha drömmar är viktigt, men går inte alla i uppfyllelse så är det liksom inte hela världen...

Kraam
Petronella

Åh, vilken fin bild! :) Kram

Härligt att läsa detta, att du funnit ro i dit liv!

re: Jag hoppas verkligen att det fungerar...
Tack, och det samma

Hjälp vilken insikt Linn! Härligt för dig. Jag kan inte låta bli att undra, jag vet att du varit sjuk, det har även min mamma varit och många många fler förstås. Ofta känns det som att det är just de personerna som exempel vis gått in i väggen, blivit utbrända osv, kommer till den här typen av insikter du beskriver efter en tid. Måste en uppleva saker för att komma till vissa insikter? Måste vi alltid lära av våra egna misstag? kan vi inte öppna ögonen och lära av andras?

Jag hoppas jag kan det! :-) Stor KRAM

Det är så fint med den där känslan att allt utöver basic är bonus. Stort. Varm solkram till dig!