In Charge of my Life
Hej fina Linn. Så roligt att se dej
Hur man än har det i livet, så finns det alltid situationer när man kommer till en gräns, där man får fundera, på sina val.
Inte lätt, man får ta det undan för undan.
Jag kom ihåg, när jag varje kväll, när jag lade mej, tänkte på 3 BRA saker som hänt, eller som jag såg till att hända (t.ex att jag sade något lite extra positivt till någon)
Kväll efter kväll gjorde jag det.
Bara något så litet var en väldigt bra början :-)
Ja man kan inte vara tillbakalutad och tro att någon annan kan förändra ens tankar och sätt.
Din fina omtanke och vänlighet, är balsam att läsa.
& du, bra att du är rädd om dej själv.
Krampåre
Vad fint du skrivit =)
Omtanke och vänlighet är något jag försöker leva efter, en fin tanke <3 Finns stunder i livet när man stannar upp och inser att man måste göra ett val. Att lyssna till hjärtat är min melodi =)
Kram och ha en fin dag!
Så sant, det är bara du som kan förändra dig.
Fint skrivet, och den vackra bilden på dig passar fint=)
Jag kan känna igen mig i vad du skriver om ansvar. Det senaste halvåret har jag mer och mer börjat göra det. Välja bort det som jag inte mår bra av helt enkelt. Det jag har märkt är att om jag väljer bort det som dränerar mig i god tid så slipper det bli stora smärtsamma uppgörelser med det. Har du också upplevt det?
Vilken fantastiskt vacker bild på dig Linn! Och dina kloka insikter behöver världen mer av!
Linn, jag blir alldeles lycklig av det du skriver!
Du är så klok Linn! Jag visste faktiskt inte det där om att du varit sjukskriven. Och jag tror verkligen att om alla var lika kloka och eftertänksamma som du så skulle vi ha en bättre värld!
Det är inte lätt att "lära sig leva" - jag funderar också på alla de där sakerna. Hur man skall hantera svåra situationer och hur man kan skaka av sig om någon behandlat en illa. Men jag tror precis som du att bara man inser att bara man själv har ansvaret för sina egna handlingar och hur man reagerar på händelser man inte kan styra - då tror jag man har kommit ganska långt.
Kram på dig du kloka människa :-)
Du skriver så klokt och berörande och det känns att det verkligen kommer från hjärtat! Det är som du skrev i en kommentar på min blogg att vi alla är perkekta människor med de defekter och skavanker vi alla här. Kan vi leva en varm och omtänksam atmosfär sä gör det livet lättare och så mycket enklare för oss alla.
Många kramar till dig!
Vackert skrivet och vacker bild. Man lär sig verkligen konsten att leva hela tiden och tack och lov att jag inte är 15 längre för fy fasen vad jobbigt livet var då ;-)
Att inse sitt ansvar utan att anklaga sig själv sliter jag fortfarande med. I alla fall ibland. Men visst kan man välja om man vill gå vidare och utvecklas eller om man låter sig fastna. Så länge man blir medveten om att det är ett aktivt val blir det hela mycket lättare.
En väldigt fint inlägg och en underbar bild på dig. Ja vi delar många tankar att ledstjärnan är vänlig och omtanke så sant och inte minst till sig själv. Har själv varit sjukskriven i 1 1/2 år för ME. Nu är det ofta dom små sakerna i vardagen som är lätt att ta för givet som gör mig lycklig.
Kram Lotta
Måste bara skriva vad jag kom att tänka på inatt när jag låg vaken en stund. Vet inte hur det kom upp i mitt huvud, men den passade så bra här:
Lär dig livets stora gåta - älska, glömma och förlåta...
Tänk om man bara lärde sig det! Vad lätt allt skulle vara! Och egentligen kanske det inte är så svårt, man måste bara bli medveten om hur, precis som du skriver.
Kram igen
Det är kloka ord du ger oss. Det märks att du har arbetat dig fram till dem, att de har kostat dig mycket innan de, som nu, istället "skänker" dig.. Det gör mig glad att få följa din resa och det gör mig glad hur du samlar på dig verktyg och kartor längs vägen. Tack och varma kramar!
Visa, visa kvinna! Vilken harlig bild pa dig!
