I morgon ska jag och Anna åka och köpa julgran.
- Så tidigt?, säger alla undrande.
Ja. Så tidigt.

När julen väl är över vill jag helst slänga ut åbäket så fort som möjligt, så det är bättre att börja i tid. Förutom julgran bjuder morgondagen på julpyssel. Planen är att göra siffer-hängen till blockljus, som sedan kan användas som adventsljus.

Nedan min drömgran. Är rädd att den är svår att hitta hos granförsäljarna. Finns mest granna, gröna granar med tätt barr. Kanske går det att ansa den så att den blir så här fin?


Julinspiration från Tine K

Efter att ha grävt fram bilen ur snön gav vi oss av till gymmet. Där blev det ett tufft tempopass spinning. På hemvägen lite sladdande i snön.

Helt plötsligt blev det vinter och vi bäddades in i kall, vit snö.

 



Halsband från J2Jewelry, $ 30.00

Har jobbat i Linköping i dag. Riktigt roligt faktiskt att komma tillbaka och träffa alla "gamla" kollegor. Hade ett möte mellan 10-12, men dök upp redan vid åtta och passade på att stanna hela dagen. Avslutade vistelsen med en fika på stan tillsammans med Sofia, som faktiskt ska börja jobba på samma företag! Visserligen inte samma enhet eller i samma stad - men ändock. Jag ser oss redan som kollegor. Kul!

Men ska man vara i Linköping vid åtta på morgonen går tåget från Stockholm 06.20. Det innebär att jag måste lämna hemmet 05.30... Ruskigt tidigt. Och i morgon blir det ännu värre. Då ska jag till Göteborg, och det tåget går från centralen klockan sex. Så tidigt går det inga bussar hemifrån mig, så det blir väl en morgontaxi. Vågar inte tänka på hur trött jag kommer vara i morgon kväll...

Men kul att åka till Göteborg! Ska gå in i ett nytt projekt som kommer bli spännande att sätta tänderna i. Sitter på tåget nu och ska ägna de här timmarna åt att läsa på lite.

Så tillåt mig då att offentligt basunera ut min egen okunnighet och brist på bildning. Jag vet ju såklart att Bodil Malmsten är författare, men hade du för ett par veckor sedan bett mig att nämna en bok hon skrivit, då hade jag nog sagt Händelser vid vatten och avfärdat den som en bok som kanske min farmor (men inte jag) skulle uppskatta.

Nu är det inte Bodil Malmsten som skrivit ovan nämnda bok. Det är Kerstin Ekman. Och om det är en författare för mig, min farmor eller oss båda låter jag vara osagt. Bodil Malmsten har däremot skrivt Priset på vatten i Finistère, som jag för några minuter sedan precis läste klart.


Bodil Malmsten och Kerstin Ekman - inte särskilt lika

Under en veckas tid har jag följt Bodil Malmsten på hennes poetiska resa genom tiden, det fysiska rummet och tankarnas och känslornas labyrintlika vinklar och vrår. I början gjorde jag det motvilligt. Läste sida upp och sida ner, och kunde inte riktigt förstå varför någon skrivit en bok om... sin trädgård. För det är, bland annat, vad Priset på vatten i Finistére handlar om. Hur författaren själv, för så tolkar man det - självbiografiskt - tar bilen till en liten by vid franska kusten, köper ett hus och anlägger en trädgård. Sen händer så mycket mer. Visserligen lågmält, men det finns där. I takt med att rosor, tulpaner och penséer växer, växer också boken.

Språket är gudomligt. Har stannat vid vissa sidor länge, länge. Läst, läst om, och läst igen. Gjort skarpa hundöron vid de bästa passagerna.

Det finns så mycket jag skulle vilja säga om den här boken. Men jag vill inte förta spänningen för den som ännu inte läst den.

Jag tipsar istället om favoritkapitlet, Syndafloden - le déluge, och citerar ett stycke som jag tycker är talande för boken:

Man behöver inte ens dö för att ta död på sin värld, det räcker med att försöka skriva ner den. Jag vill inte skriva en bok om omöjligheten med att skriva en bok om Finistère, lika lite som jag vill skriva en bok om Finistère. Varken om, för, till, inte från. Själva Finistère vill jag skriva och det går inte utan att tillintetgöra det.
"Ecrire c'est finir, madame C. Att skriva är att avliva."

Bodil Malmstens blogg

Horace Engdahl, Ebba Witt-Brattström och jag var på konsert i kväll och lyssnade på Marinens musikkår. I pausen drack Horace kaffe och åt en sån där bakelse med skum i, vad heter det, skumtopp?

För någon månad sen var vi på Arlanda tillsammans (eller var det Kastrup? Jag har glömt). Horace och Ebba växlade pengar. Det trodde jag inte att man gjorde längre. Jag trodde man använde sitt plastkort och tog ut pengar ur en automat. Men växlingskursen blir väl sämre, det gäller att tänka på pengarna i dessa dagar.

En gång frågade jag Horace om han är nervös innan han ska offentliggöra vem som ska få äran att ta emot Nobelpriset i litteratur. Och så undrade jag om han har något särskilt för sig precis innan, om han kanske slår sig i huvudet tre gånger eller har på sig särskilda tur-kalsonger. Det har han inte, men familjen hjälps åt att välja slips.

Marinens musikkår var bra.


 

Ord är överflödiga.

Vaknade upp av tunga regndroppar mot plåttaket. Men det gör inget. Det är söndag.

Jag och kissen ligger i soffan och surfar tillsammans. Han gillar mest att kolla på fåglar.

Funderar på att gå upp och väcka älsklingen som fortfarande sover. Kanske hinner jag fixa lite frukost innan han vaknar?

"En sak är säker, de första som kommer in genom himlaporten är trädgårdsmästarna"


















Citatet hämtat från Bodil Malmstens Priset på vatten i Finistère, ursprungligen från en trädgårdsskrift från 1664.

Bilder från: lesbeauxjardins.com, fantaisiesbergeret.free.fr, soulac1900.fr, stromstad.se, lebrogne.fr

Det här halsbandet vill jag ha nu. Och så ska jag tänka på min älskling som måste vara världens bästa.

Han tar hand om min katt, kelar med honom, ger honom mat och tar in honom på kvällen.
Han har överseende med att jag sprider saker omkring mig.
Han krarmar mig när jag kommer hem från jobbet.
Han låter mig ligga och slumra på soffan en hel kväll.
Han älskar mig även i mjukisbyxor.

What more can you ask for?



$150.00, Vintage Heart Locket, från www.neckcharms.com

Jag kan inte hjälpa det... Tycker bara att den här tekannan är helt underbar!



Tekanna med penséer, Roy Kirkham, £21.98

www.roykirkham.co.uk

Ingen mening med att tjata om höstmörkret - vem kan undgå? Men är det kallt ute finns all anledning att hotta upp innelivet. Exempelvis med pigga köksattiraljer.



Rosa dekorationshjärtan för bakverk, cirka 15:-
Rosa diskborstar, 15 DKK, www.nordhjem.dk
Rosa disktrasa, 29:-, www.bluebox.se
Rosa köksvåg, 75 DKK, www.nordhjem.dk
Kul rosa rivjärn, 199:-, www.bluebox.se

Dagens Indsutri har en vansinnigt underhållande liten artikel i dag, som handlar om italienska maffian som står fortsatt stark i finanskrisens turbulenta tid. Det är förstås inte roligt i sig, men de rapporterar om det som om det vore vilket börsnoterat bolag som helst.

"Den italienska maffian har inte påverkats av den globala finanskrisen, enligt rapport från den italienska företagarorganisationen Confesercenti. Maffian har hittills i år haft en omsättning på 130 miljarder euro och gjort en vinst på nära 70 miljarder euro."

En vinst på 70 miljarder euro - det låter ju alldeles lysande! I synnerhet om de dessutom står opåverkade av det låga läget i världsekonomin. Jag tror jag ska lägga mina besparingar på aktier i italienska maffian.



Artikeln är välkommenterad, den mest underhållande kommentaren är kanske:
"Se är, en ljusglimt i finansmörkret! Det här kan alla företagare lära av, att komma med ett erbjudande som det inte går att tacka nej till!"

Var på Chinateatern i går och såg Aimee Mann live. The Submarines var förband - säkert bra, men de var lite tramsiga i mellansnacket så jag tröttnade. Dessutom skulle jag nån gång vilja gå på en konsert där man skippar förbanden. Jag är ju där för att se en specifik artist, så låt mig göra det, utan att slösa tid på omusikaliska nykomlingar. Men ok, när förbandet sen är stora världsartister kan jag ju säga att jag såg dem - låååångt innan alla andra.

Aimee var bra, men hon artikulerar lite sisådär plus att ljudet var rätt dåligt. Så behållningen hade kunnat vara större.

Men nu är jag neggig. Det var jättemysigt, framförallt att komma iväg en vanlig måndag med Kärleken och göra nåt kulturellt tillsammans.

Vaknar alldeles för sent, tung i huvudet av alla möjliga och omöjliga surrealistiska drömmar. Stressar för att hinna till pendeln, måste hämta cykeln i förrådet, bökigt med klackar, nycklar, väskor... Cyklar i motvind i lervälling som pepprar byxbenen bruna.

Framme vid stationen. Låsa cykel. Springa.

Kommer fram till spärrarna. F-n, har glömt plånboken.

Hem igen.  På något sätt har jag motvind också på hemvägen? Mera lera. Byta kläder. Inte glömma plånboken igen.

Ska precis springa ut till cykeln när jag kommer på att jag har ett telefonmöte. Om 20 minuter.

Hinner inte till jobbet på den korta stunden. Bara att sitta kvar hemma och ta hand om det.

Nu sitter jag på pendeln. VIll inte ha mer strul i dag.

Te som te, kan man tycka. Men det skadar ju inte om det kommer i en attraktiv förpackning.

Det gör teerna från Kusmi, grundat 1867 av Pavel M. Kousmichoff, som hade äran att förse den ryske tsaren med te. 1907 togs företaget till London, som var dåtidens centrum för tehandel. Efter den ryska revolutionen 1917 startade man teproduktion i Paris, och där finns företaget kvar än i dag.

Påsarna är underbara att titta på och gör mig på mycket bättre humör än en Lipton-dito, men allra helst ska det vara lösviktste i en ornamenterad burk...

  
Grönt te smaksatt med ingefära och citron och ett svart, lite rökigt te



Det här finns med på min önskelista inför julen. Fem olika ryska teblandningar;
Prince Vladimir - svart te smaksatt med citrus, vanilj och kryddor
Anastasia - svart te smaksatt med bergamott, citrus och apelsinblomma
Troika - svart te smaksatt med bergamott, apelsin och mandarin
St Petersburg - svart te smaksatt med bergamott, karamell och citrus
Samovar - svart te, lätt rökig smak

Yes! Nu är biljetterna bokade.
I morgon ska vi se Aimee Mann på Chinateatern.

Det är som om någon lagt en våt filt över himlavalvet. Hallå, vi brann faktiskt inte! De flammande höstlöven var bara en illusion av eld. 

Lönn- björk- och äppleträdslöv svartnar under fukten, men inte virvlar de trotsigt likt sotflagor i höstvinden. Nej, de lägger sig tungt, tungt tillrätta på en kämpande gräsmatta.

Snälla vakna, det är inte det här som är er sista vila.

Det är på högen bakom uthuset, tillsammans med gräsklipp och tuktade buskar. Vänta ska jag hjälpa er.

Kratta, skottkärra, värkande rygg. Men det är nu det ska ske.

För blött och kladdigt för dessa nu, men tänk i vår... till ett par riktigt smala, ljusa jeans, eller en jeanskjol.

Jag måste börja använda damasker.


The promenade


The Ball


Gold russian dreams


Peace for all animals

Fler damasker finns att beskåda och beställa på http://www.maide.de/

Jaha, här hade jag planerat ett ilsket inlägg om butikerna som redan börjat julskylta. Jag hade tänkt propagera för ett förbud mot tomtar, glitter och juleljus innan 1 december.

Men jag faller för frestelsen jag också. Kan inte låta bli.

Nu sitter jag här och funderar över vad jag ska ha för adventsljusstake.


Dekorationer att sätta på blockljus, 69 DKK, nordhjem.dk


Adventsljusstake med plats för små presenter, eller kanske godis?
198 DKK, vintage-kompagniet.dk


Adventsljusstake i zink, 95:-, cosas.se


En charmig gör det själv-variant: små, små flaskor att sätta små, små ljus i.
Bild från chenillehome.dk

Min favorit är den stora luffarslöjds-staken, men det är nog tveksamt att jag beställer den. Troligast är att jag pysslar ihop någon egen dekoration till blockljus.

Filmen, alltså. Vem hade väntat sig nåt annat? Ett kärt återseende.

Enda besvikelsen var Carries lägenhet. Vad gjorde de med den!?

Jag kan bara inte med ordet fredagsmys (låter så trebarnsmamma, liksom) så jag försöker med en engelsk motsvarighet.

Sitter på pendeln på väg hem. Blev lite senare i dag eftersom jag fastnade i ett intressant dokument och sedan var tvungen att springa till Åhléns för att köpa puder och hårspray. Puder blev det, men hårsprayen kostade 70 spänn... Där jag köper mjölk och ost kostar den typ 35, så det fick vänta. Shoppade ett par svarta och ett par bruna handskar också, har hittills antingen gått utan eller smugit med ett par gräsliga Thinsulate-vantar modell dagisfröken.

I kassan hade de strategiskt placerat Sex and the City-filmen, och eftersom den bara kostade 179:- fick den följa med hem också. Har faktiskt inte sett den än. Först kändes självklart att gå och se den på bio, men så blev det så himla hysteriskt... Hörde talas om tjejgängen som klätt sig i finaste feststassen, druckit (lite för mycket) alkohol och sedan satt och fnissade i biosalongen. Kände att jag inte ville dela den stunden med dem. Sitter hellre hemma i mysbyxor i min ensamhet.

Så det är väl vad som ska hända i kväll, om inte sambon tycker annat. Men jag ska överraska honom med sushi, det får honom kanske att vekna.

Om han vet om att jag köpt sushi när jag kommer hem, då vet jag att hanläser min blogg.

Jag har tänkt tanken ett antal gånger, nu är den formulerad också. Inte av mig, utan föredömligt av Kristin Djerf på Dagens Media. Hon sätter fingret på vad som händer när en kampanj blir för stor för sitt eget bästa, och när allt för många företag (på ett ganska långsökt sätt) rider på en goodwill-våg. Det är vad som sker med Rosa bandet.

Jag har skytt det lilla rockmärket (som i dag är långt mycket mer än bara det) sedan start. För mig kommunicerar det ett krystat och rätt ytligt sätt att visa att man bryr sig. Företag som hoppar på och stödjer kampanjen nu har lite svårt med trovärdigheten tycker jag. Det är liksom för enkelt för att det ska ge intrycket av ett äkta engagemang. Kampanjen har varit framgångsrik, men nu är det nog dags att byta strategi för att fortsätta driva in pengar till den viktiga forskningen.

Jag ger gärna pengar till bröstcancerforskning. Men låt mig slippa köpa denna ganska själlösa identitet.

Har varit en bra helg. Sov hela fredagkvällen, som sig bör. Det är då jag tar igen all missad sömn från veckan som gått. Lördagen gick åt till att träna, handla, äta mumsig mat och mysa med älsklingen. I dag har jag promenerat, storstädat och gymmat hemma på golvet med hantlarna.

Resten av kvällen ska jag öva på att göra fransk manikyr på mig själv. Testade i går, och det blev helt okej, men efter en dags städande är det mesta bortskavt, och det är inte snyggt. Det gäller att få till linjen snyggt och att inte lägga ett alltför tjockt lager. Det får liksom inte se ut som om man har måglat naglarna med Tipp-Ex.