Midsommar på Skåla
Vi gjorde ett försök redan för ett år sen, men tvingades avbryta en bit ovanför snögränsen då vi hade helt fel kläder och utrustning. I år var vi bättre förberedda, och jag fick premiärgå nya kängorna, nya ryggsäcken och nya regnstället som tack och lov kom till användning.
Det tog oss sju timmar att komma upp, och fyra timmar ner. Det var stundtals riktigt, riktigt jobbigt men det var värt varenda steg. Vi var helt ensamma i tornet där vi övernattade och vi fick se den mest fantastiska solnedgång. I stugan fanns all slags pulvermat att köpa, och jag lovar, den mexikanska grytan är nog det godaste jag ätit.
Fulufjällen, 29-31 maj
Fjällturen var i sin helhet helt fantastisk. Självklart fanns det stunder under strapsatsen när det kändes ganska tröstlöst. När jag var tvungen att övertyga mig om att det var värt att ta ett steg till, ett steg till och så ytterligare ett. När ett utmattat intellekt knappt kunde ta till sig att varje steg förde mig närmare slutdestinationen.
Sen tog vi en paus vid en fjällbäck, med porlande fjällvatten och medhavd choklad. Mer behövdes inte för att få förnyad energi.
Första dagen gick vi från Morbäcksätern till Tangsjön, cirka 13,5 km. Dag två tog vi oss från Tangsjön till Tangåstugan via Girådalen. En liten miss i kartläsningen gjorde att det blev en tur på ungefär 16-17 km. Uppför fjäll och nerför fjäll, i oländig terräng och konstant solsken.
Känner mig härligt mör i kroppen nu och kan konstatera att tre dagar ute i naturen utan smink gör underverk för hyn!
Offline
Det ska bli så skönt. Jag ska gå där osminkad och okammad i fula kläder och bara vara.
Så, nu loggar jag ur och återkommer med nya krafter nästa vecka.
Önskar alla som tittar in här en trevlig helg!
Bild lånad från http://pub.tv2.no/nettavisen
Paris, mars 2009 - sevärdheterna
- Honoré de Balzac, Pappa Goriot -
Jag vet inte hur jag ska beskriva Paris. Mer än att det är en stad jag älskar. Jag har säkert varit där 10-12 gånger och varje gång hittar jag något nytt att förundras över. Paris är översållat av sevärdheter som "måste" ses - Eiffeltornet, Sacré Coeur, Notre Dame, Triumfbågen, Louvren.... listan kan göras lång. Varje besök i Paris måste för mig innehålla en tur till Sacré Coeur, jag gillar hur kyrkan känns som sockervadd. Centre Pompidou, som är ett modernt museum, är en annan favorit. Men vad kan man säga, hela Paris är en enda stor sevärdhet.
Slottet i Versailles är mer eller mindre ett måste. Kräver åtminstone en hel
dag att skaffa sig överblick över. Gillar hur varje detalj är minituöst
genomtänkt och arbetad.
Inget lämnas åt slumpen, inte ens gardintofsen.
Smyckad vägg.
Less is bore - more is more. Vad sägs om en sån här säng?
Själva staden Versailles (räknas som en förort till Paris, men ordet förort får mig att tänka på miljonprogrammens skräckhus, och det är inte riktigt så det ser ut här...) är även den väl värd ett besök. Här finns mysiga fik, trånga gator och gränder att strosa genom.
En av Versailles alla mysiga, kullerstensbelagda gränder.
När man klarat av de stora gallerierna och museerna kan man ta sig an de mindre, specialinriktade. I närheten av Eiffeltornet finns La Maison de Balzac (47, rue Raynouard, Metro: Passy eller La Muette), där författaren Honoré de Balzac höll till under en tid. Här kan man se var han satt och skrev och det finns en mysig trädgård att sitta ner i. Den stora behållningen infinner sig förstås om man läst någon av hans böcker, och kan titta på släkträden över karaktärerna och kartorna som beksriver Balzacs bild av Paris. Här finns även riktiga gamla kartor som är rätt roliga att titta på och jämföra sin nya turistkarta med.
Balzacs karta över Paris visar var de fattiga håller till, liksom borgarklassen
och de nyrika. Har många likheter med dagens Paris.
Inte långt från Maison de Balzac finns Musée Clemenceau (8, rue Benjamin Franklin, Metro: Passy eller Trocadero). Georges Clemenceau var en känd fransos som åtminstone enligt fransmännen påverkade världspolitiken på sin tid. I museet, som också var Clemenceaus hem, finns audioguider på engelska, men jag orkade inte riktigt sätta mig in i hans liv och gärningar. Jag var mest där för att få titta in i ett autentiskt gammalt parisiskt borgarhem. Gillar man gamla möbler och allmänt skrot kan man lägga en timme på det här stället.
Clemenceaus badkar. Jag fascinerades över uppvärmningsanordningen
ovanför badkaret.
La Défense är ett gigantiskt, modernt kontorskomplex i Paris. Gillar man skyskrapor och modern arkitetur kan detta rekommenderas. Här finns en modern variant av triumfbågen. Jag tog mig dit en tidig morgon i rusningstrafik och kände pulsen när alla skulle till jobbet.
Uppgången från metron kändes lite som ett termitbo...
Detta är vad man ser när man klättrat upp för de branta trapporna vid nya
triumfbågen och sedan tittar rakt upp.
Centre Pompidou är som sagt en favorit. Museet är trevligt och har en fin restaurang (som jag dock inte prövat), men den stora behållningen är i mitt tycke utsikten. Jag älskar att åka upp för rulltrappan och titta ut över staden. Visst får du en fantastisk utsikt även från Eiffeltornet, men då ska du samtidigt slåss med hundratals andra... Torget utanför museet kan också vara ganska mysigt, med gycklare och folk som sjunger och spelar.
Utsikt från Centre Pompidou
Paris, mars 2009 - maten
Med det sagt - det finns massa bra och trevliga ställen att äta på i Paris, här nedan är de jag prövade senast jag var där. Och så en gammal favorit.
Dag 1
Äter en frukost vid Place du Tertre - ett riktigt turisttillhåll i Montmartre, men ganska trevligt ändå. Tittar på folkvimlet och den svarta katten som smyger omkring. 8 euro för te och macka.
Lunchen blir på Chez Louise som ligger någonstans i myllret på loppisen vid Porte de Clignancourt. Om inte annat så lär du höra den - restaurangen har sitt eget husband bestående av två galna gubbar som spelar orgel och dragspel. Fullkomligt hysteriskt. Hela stället är hysteriskt. OK mat, inte mer än så, men det finns inte så mycket att välja på. 21 euro för sallad och ett glas vitt.
Ingen skönsång, direkt...
Äter en löksoppa på kvällen på Chez la mère Catherine, återigen vid turistiga Place du Tertre. Känns kanske inte helt genuint, men ändå... Gillar det. Det ser trots allt ut som att en och annan "riktig" fransos intar sin kvällsvard här. Den levande musiken är behaglig. Helt ok.
Dag 2
Äter frukost på okänt ställe. Lunchen intas på slottet i Versailles. Det blir en pasta och ett glas Chablis för 19 euro. Väl värt pengarna, även om det inte är mat för en karl. Stämningen är lugn och harmonisk. Skulle gärna pröva att dricka te och äta bakverk där.
Utsikten från mitt bord
Cool lampa i taket som kontrasterar mot slottets arkitektur
Som sagt, bakverk...
Tar en eftermiddagsfika på Gaulupeau i Versailles, 44, rue de la Pareisse. Salon de Thé, pâtissier, glacier, traiteur, confiseur... Hit hittar en del turister, men också en massa mysiga små tanter med sina lika små och mysiga hundar. Ett himmelrike för gottegrisen!
Så ska ett konditori se ut!
Söt kaka med mumsiga hallon och gott te. Det finns hur många tesorter
som helst att välja mellan.
Äter middag på gammal favorit, Al Caratello på 5, rue Audran i Montmartre. Det här är ett ställe att återvända till. Skön avslappnad stämning, en mix av turister och fransoser, fantastisk pasta till fantastiska priser. Bra service som aldrig blir påträngande. Personalen har vanliga kläder, typ jeans och vanlig tröja.
Dag 3
Jag tycker alltid det är svårt att hitta bra frukost när jag är på resande fot. Hittade ett ställe som är värt att utforska mer - Le Pan Quotidien. Det är en franchisingkedja, men känns personlig. Färskt bröd, marmelader, färskpressad juice, mycket ekologiskt. Går även att få yoghurt, ägg mm. Finns på flera ställen i Paris, jag besökte den på 18, place du Marché Saint Honoré. Metro: Pyramides.
Obligatorisk croissant och vitt bröd, men där bakom skymtar ljuvliga
surdegsvarianter.
Går och går. Kommer aldrig till något lunchställe. Tar en crêpes to go. Äter middag på ett nyöppnat ställe och har höga förväntningar, Al Caratello delade nämligen ut deras visitkort. Restaurangen i fråga heter Le Coryllis och ligger på 85 rue des Martyrs i Montmartre. Är dock inte alls lika mysigt som Al Caratello. Går inte tillbaka hit.
Dag 4
Lyxar till det med en frukost på Ladurée på 75, avenue des Champs Elysées. Dyrt (18 euro), men i mitt tycke värt det. Får mitt te upphällt i koppen vid bordet och marmeladen i små burkar. Lokalen är helt fantastisk. Det här är ett ställe som är väl värt ett besök, även om man inte ska äta något. Man kan köpa ljuvliga bakverk. Toaletterna rekommenderas! Har ätit middag här en gång, vilket verkligen var en upplevelse.
Min bild ger inte rättvisa... Kika in på deras hemsida istället, eller ännu hellre:
åk dit.
Åt en sen lunch på en annan favorit som jag nu besökte för tredje gången, Crepes Beaubourg på Rue Brisemiche, närmast kyrkan. Det här ser verkligen ut som den klassiska turistfällan. Nära en turistattraktion (Centre Pompidou) och menyer av plast. Men de har goda, generösa sallader, galetter och crêpes. God, fransk cider. Här kan man sitta och titta på folkvimlet.
Delar av utsikten är ganska anspråkslös, men utanför bilden finns den hysteriska
"skulpturfontänparken" och en fin kyrka.
. . . . . . . . . . .
Ett favvoställe som inte blev besökt denna gång är La Locanda Ristorante på 8, rue du Dragon i Saint Germain des Pres. Riktigt god italiensk mat. Kanske inte det främsta budgetalternativet, men inte heller superdyrt.
Paris, mars 2009 - shoppingen
Marché aux puces de Saint-Ouen. Ta metron till Porte de Clignancourt och
följ strömmen. Passera snabbt förbi klock- och tröjförsäljarna, så kommer
du sedan till en virrig, rörig och alldeles fantastisk loppmarknad. Öppet
lördag-måndag.
Här finns allt för dockskåpet, men inte nödvändigtvis billigt.
Smala gränder och virvlande gator.
Här finns allt skrot man kan tänka sig...
Bara ett av alla de undangömda, glömda hörn jag förälskade mig i.
Au nom de la rose - en butik helt dedikerad rosor. Finns på flera ställen.
Teälskaren rekommenderas ett besök hos Mariage Frères. Här finns te
till höger och vänster, på längden och tvären, i långa rader... Jag besökte
butiken på 17 place de la Madeleine, men den finns på fler ställen, och i vissa
fall även med salon de thé.
Gör inte som jag och säg att du vill ha det finaste vita te de kan erbjuda -
bara det bästa är ju gott nog! Då kan du bli erbjuden att köpa 20 gram för
68 euro... Gulp.
Tekannor finns det gott om här.
Durance har doftljus, doftpåsar, tvålar, krämer, tvättmedel... Allt. Har flera
egna butiker runt om i Paris, jag besökte den på 24 rue Vignon, nära Louvren
och operan. Metro: Madeleine.
. . . . . . . . . .
Den som inte har hållit till på vänstra Seienestranden, mellan rue Saint-Jacques och rue des Saints-Pères, vet inget om människolivet!
- Honoré de Balzac, Pappa Goriot -
Sagt och gjort. Jag begav mig dit. Dock inte så förtjust i vänstra stranden. Det är lite för polerat för min smak. På Boulevard St Germain finns mycket heminredning i modern stil till högt pris, och en hel del märkeskläder. Området kring Jardin du Luxembourg och St Sulpice rymmer många bokhandlar.
På väg hem
Resan hem har påbörjats. Sitter på flygplatsen i Birmingham och väntar på flyget som ska ta mig till Frankfurt. Där blir det speed-byte till flyget mot Stockholm. Undrar om min väska hinner med? Känns tveksamt.
Birmingham har varit gott mot mig, men nu ska det bli skönt att komma hem. I morgon hämtar jag kisse som varit på kattpang. Längtar efter sambo, kisse och en vanlig dag på kontoret.
Lost luggage
Det kom nämligen ingen väska.
Jag lämnade Frankfurt med andan i halsen, men väskan blev kvar. En vänlig man bakom disken till World Wide Baggage talade dock om för mig att väskan skulle landa vid fyra, och att de sedan skulle köra den till mitt hotell.
Toppen, tänkte jag. Då behöver jag ju inte bära den själv.
Bara det att det inte har dykt upp någon väska på mitt hotell än. Och när jag söker efter den på internet så hittas den inte.
Hmmm....
Hello Birmingham
Stockholm-Köpenhamn
Halvligger i en bred, mjuk hotellsäng i Köpenhamn, äter Toblerone och fläckar ner de fina, vita sängkläderna. Hade tänkt ägna kvällen åt mina planerade blogginlägg om Parisresan, men istället har jag:
- Köpt och ätit en äcklig Calzone på 7Eleven
- Stått tryckt mot en vägg och pratat i telefon med mamma och sambon (bara där det fanns täckning)
- Lagt en timme på att planera morgondagens resande
I morgon ska jag ta mig från Köpenhamn till Fredricia med tåg. I Fredricia ska jag vara på nåt konferenscenter och lyssna på några föredrag. Verkade hur intressant som helst tills jag upptäckte att agendan ändrats, så jag kommer att missa just de tre föredrag som jag har åkt hit för att lyssna på eftersom jag måste ta mig tillbaka till Köpenhamn och därefter vidare till Amsterdam.
I Amsterdam är det mässa i två dagar och sen får jag komma hem till sambo och kisse igen.
Nästa gång tar jag bilen
Visste ni att servicenivån på era systerföretag i både Paris och Rom är högre? Visst, era bussar är lite flådigare och era chaufförer kör kanske lite mer trafiksäkert, men ert uppförande är under all kritik.
Jag hade gått upp tidigt på morgonen för att åka in till centralstationen och ta flygbussen till Skavsta som enligt tidtabellen skulle avgå klockan 09.00. Då skulle jag ha en viss strulmarginal och, om inget oförutsett inträffade, hinna äta frukost på flygplatsen. Dessutom kan ju köerna till bagageinlämningen och genom säkerhetskontrollen vara ruskigt långa.
08.43 står jag i kön till bussen. Jag står nästan längst fram, medan kön byggs på bakom mig. Vi ser en buss stå där utanför. Vi ser människor kliva på bussen. Vi ser bussen åka. Men jag är svensk och dessutom i Sverige, så jag oroar mig inte. Det där var ju en annan buss. Om inte annat så kommer det en till. Det där har de ju koll på.
Inte då. En liten stackare kikar in och mumlar till den som står först i kön att bussen är full, det var en förbokad grupp som skulle åka med så vi får vänta på nästa. Sedan försvinner han. Ingen ursäkt. Ingen information på engelska. Ingen information till alla dem som står längre bak i kön. Ljudlöst ändrar sig informationen på tv-skärmen ovanför oss. Stockholm - Skavsta: 09.20.
Hallå?
Och så i dag, när jag skulle åka tillbaka. Jag ställer mig vid skylten där det står Stockholm City Terminal, eftersom det är dit jag ska. En man ropar och ber oss att gå till bussen bredvid, lasta in våra väskor och kliva på. Jag gör som han säger, trots att den bussen står vid skylten som säger Gullmarsplan via Södertälje. Jag frågar busschauffören om han stannar vid centralen. Jodå, det gör han, men den här bussen tar ju lite längre tid. Den andra bussen går direkt till centralen. Jag går och hämtar min väska och frågar mannen som bad mig att gå till den här bussen om jag inte kunde åka med den andra istället.
- Du kan åka med vilken buss du vill (irriterad).
- Men jag ska ju bara till centralen, då går väl den andra snabbare?
- Den här bussen går NU, Gå på den om du ska med.
- Ja, men jag ska till centralen, vilken buss går snabbast?
- JAG vet inte. Gå på bussen om du ska med, jag har inte tid att stå här och tjafsa.
Nej nej. Självklart inte. Men jag har tid att åka genom halva Stockholm för att komma till centralen?
Kanske, kanske var det här sista gången jag åkte med Flygbussarna.
Ni kan hävda att ni är hur miljövänliga som helst, vad hjälper det när ni är så j*vl* otrevliga att man inte vågar gå i närheten av er, eller inte kan lita på att man får åka med den buss man planerat att ta?
5 saker jag hatar med att flyga
1) Electronic equipment. Hur svårt kan det vara? När det lilla säkerhetsbältet lyser, då är datorn, telefonen, mp3-spelaren eller vilken j*vl* maskin som helst som du bär med dig avstängd.
2) Mobiltelefonen - den är avstängd under hela resan (flight mode, ok, men jag har varit med om att folk börjar ringa och får sms under inflygningen).
3) Säkerhetsbältet - igen. När lampan med det lilla säkerhetsbältet lyser betyder det att säkerhetsbältet ska vara fastspänt. Och du ska sitta mellan säkerhetsbältet och stolen. Inte halvligga över sätena. Inte stå upp. Inte gå på toaletten. Och absolut inte öppna luckan till bagagehyllan och börja rota efter din väska.
4) Och snälla, när ska folk lära sig att man reser sig först when the aircraft has come to a complete stop? Jag skulle aldrig klara av att vara flygvärdinna och behöva tjata om allt det här dag ut och dag in.
5) Det här är kanske det jag hatar mest; kampen vid bagagebandet. Om alla ungefär fem steg bakåt så skulle alla kunna överblicka bagagebandet samtidigt och helt enkelt kliva fram och hämta sin väska först när den kom. Istället för denna tröttsamma brottningsmatch som utspelas när man ska ta sitt bagage.
Ett tillägg till listan, som främst gäller Ryan Air: Flyg ert j*kl* flygplan. Lämna spel och dobbel åt någon annan. Lottförsäljningen bidrar till ännu en lång harang på alldeles för hög volym som jag tvingas utstå. Utöver den är det säkerhetsgenomgången, parfymförsäljningen, mat- och dryckförsäljningen....
Detta gäller också Ryan Air - varför ska jag behöva visa mitt pass/boardingkort fem (5) gånger för att få åka? Ni skulle kunna speeda upp processen nåt vansinnigt och därmed bli ännu billigare. För att få gå på flyget i dag visade jag mina resehandlingar
- när jag skulle checka in bagaget
- när jag skulle gå till säkerhetskontrollen
- när jag gick igenom säkerhetskontrollen
- när jag skulle gå ut ur terminalen till flygplanet
- när jag gick på flygplanet
Det var samma sak när jag skulle åka från Skavsta. Först gick de omkring och tittade på passen när vi stod i kön, och sen stod det ytterligare två personer och tittade på passen när vi skulle gå ut ur terminalen. Och så när vi skulle gå ombord på flyget, för säkerhets skull.
Hemma igen
Paris, ici je viens!
Planerar att ta dagarna som de kommer, men en preliminär plan är:
Dag 1: Checka in på hotellet, strosa omkring i Montmartre
Dag 2: Besöka loppmarknaden vid Porte de Clignancourt
Dag 3: En tur till Versailles
Dag 4: Centre Georges Pompidou, Marais och Ile St-Louis
Dag 5: St-Germain, Quartier Latin och Luxembourg
Dag 6: Långsam frukost och morgonpromenad, kanske i Jardin des Plantes. Därefter tillbaka till Sverige.
Finns det möjlighet att koppla upp sig på hotellet gör jag kanske det och skriver nåt blogginlägg, annars kommer det en sammanfattning från hemmaplan.
Bokmal
Honoré de Balzac - Pappa Goriot
Irène Némirovsky - Ensammhetens vin
Marguerite Duras - Halv elva en sommarkväll
Bodil Malmsten - Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig
Birgitta Stenberg - Fritt förfall
Horace Engdahl - Meteorer
Engdahls bok med funderingar över livet har nog inte så mycket med Paris eller Frankrike att göra, men jag inbillar mig att den kommer att passa perfekt när jag sitter där på nåt typiskt franskt fik med en croissant i högsta hugg.
Mina drömmars stad
Jag åker till Paris för att samla på mig inspiration. Upplevelser. Vackra hus. Vackert språk. Crêpes och cider. Jag åker dit för att bara vara. Gå omkring. Läsa böcker. Sitta på fik.
Göra absolut ingenting, men på ett väldigt trevligt ställe.
USA-resan
Sent omsider ett inlägg om resan till USA.
Washington DC
Tillbringade sex dagar i fejk-staden Washington. Vissa gillar Washington, jag tyckte det kändes som om att gå omrking i en teaterkuliss. Stora pampiga byggnader, monument, breda gator, smokingklädda män och damer i långklänning. Men ingen själ. Inget liv. Allt var som en fasad. Någon slags känsla av liv fanns i Georgetown, och vad jag hört även i Alexandria, men den sistnämnda stadsdelen missade jag tyvärr.
Nåt musem och Vita Huset
Georgetown och ett smakprov från Payless Shoe Source. Det här var ett par av de lite dyrare skorna...
Shoppade tills jag bokstavligen droppade på Potomac Mills, ett gigantiskt mall. På 3-4 timmar hann jag med ungefär en femtedel och hade så många kassar att jag i princip inte klarade att bära dem själv. Men det kostade ingenting. Köpte skor, byxor, blusar, en kjol, en kofta, handväskor, solglasögon, en halsduk, tröjor mm. Hittade bland annat en kedja som heter Payless Shoe Source. Den levde upp till sitt namn.
Var rejält trött de flesta kvällarna, så merparten av maten intogs på hotellets sportbar. Lyckades få i mig fyra olika varianter av deras quesedilla. Lyckades i alla fall ta mig till en rysk restaurang som heter Russia House, som är inrett i en härligt dekadent tsar-stil. Lyckat.
På fredag morgon tog vi tåget från Washington DC till New York.
New York
Låt mig börja med att säga att New York är den häftigaste stad jag någonsin sett. Tillbringade långa stunder med att bara gapa och fascineras över de skyhöga skraporna, myllret av människor och alla ljud, dofter och intryck.
Vi bodde på vad som kanske är ett av New Yorks sunkigaste hotell. Nåväl, för alla andra turisters skull hoppas jag att det inte finns nåt som är värre. Stanken av matos, mögel och smuts kan förfölja en länge... Ändå kostade det nästan 1000 kronor natten, men det är kanske billigt med New York-mått mätt.
Tillbringade fredagen med att stå och glo på Times Square och att hänföras av utsikten fån Empire State Building. På kvällen tog vi oss till Little Italy och åt en himmelsk risotto.
Empire State Building från taxifönstret, utsikt från toppen av Empire, Times Square by night
Lördagen startade hyfsat tidigt. Efter en tunnelbanetur befann vi oss längst söderut på Manhattan, i närheten av Battery Park. Därifrån tog vi färjan till Staten Island, som är gratis, för att på vägen slänga ett öga på Frihetsgudinnan. Största behållningen var nog dock att bara få sitta i solen och njuta... Vi hade underbart väder hela resan!
Sen gick vi genom Financial District, förbi Wall Street (inget att se), Ground Zero (verkligen inget att se), vidare till China Town med tillhörande shopping och sedan in i Soho. Trötta i benen styrde vi kosan mot närmaste fik för att sitta ner och ta en kaffe. Istället blev det tre drinkar på raken på en underbar lite bar. Där och då kändes livet i det närmaste fulländat. Musiken, atmosfären, stämningen, drinkarna - allt var bara perfekt. Några timmar senare bröt vi förtrollningen och slängde oss i en taxi för att åka hem och byta om. Och sedan bar det av till Soho igen och en prisvärd, trevlig pastarestaurang - Boom.
Mysig bar i Soho, restaurang Boom, också i Soho
På söndagen var det dags att åka hem, men vi hann med en promenad i Central Park. Såg bara en liten, liten del av hela parken, så jag ska inte döma den av det. Men jag var faktiskt lite besviken.
Shoppingen
Shoppingen var, som ni redan förstått, helt fantastisk. Här är några bilder:
En hotellsäng full med shopping (okej, jag hade med mig 20 kilo prylar
hemifrån, och shoppade ungefär 20 kilo till).
Några av inköpen från Payless Shoe Source
Partyklänning och tröja inköpt mitt i natten på Héloise et Abélard i NY. Impulsköp, men jag är nöjd!
Vändbar huvtröja med gräsligt mönster på båda sidor, hyperbillig kråsblus inköpt på Potomac Mills.
Det fanns massa fina kråsblusar.
20 kilo shopping
Det är väl ingen vits med att jag lägger upp bilder på allt jag köpt, men några favoriter ska jag minsann fota och visa upp.
I'm in shopping heaven...
I dag är sista arbetsdagen här borta, avslutar den sent i kväll efter en middag med långklänning och pärlhalsband.
Har shoppat en hel del här borta, precis som planerat. Det är helt galet billigt, speiciellt om man åker ut till någon outlet. Jag var på Potomac Mills, som är ett gigantiskt shoppingcenter. Jag lovar, det kostar ingenting. Man går i spinn, det är helt sjukt. Det räcker inte med halva priset, det kan vara en fjärdedel av priset hemma. Mina resväskor kommer vara överfulla...
Tidig lördagmorgon
Har kollat väderleksrapporten nu på morgonen, och jag kan defintivt inte klaga. Jag kommer att få ett antal soliga dagar i Washington med mellan 22-25 grader varmt. New York visar en liknande prognos. Gud vad skönt det ska bli att slippa höstrusket är hemma ett tag!
Kommer framförallt sakna tre saker: