Yes, I'm talking about the Bollywood Show, the one we arranged a couple of weeks ago. I've finally uploaded a few videos that I wanted to share with you.

 

 

Jiya Jale
First out is a coreography to the song Jiya Jale, from the movie Dil Se. I love this song and I think the coreography is beautiful. It's quite simple, but with a lot of details and 'ornamentations'. It's inspired by Bharatanatyam, one of the classical Indian dances.

 

Me to the right.

 

 

Dola Re
One of my favorite Bollywood songs. Dancing to this one was quite difficult since it's so fast, but oh do I love it! Dancing to this one was actually a dream come true.

 

I'm standing in the back, far left.

 

Some of you might remember this one. We performed with it in spring as well, but this time we're only two dancers and small alterations have been made to the coreography. 

 

Me in blue skirt and green scarf. Yes, the one who falls to the floor in the end :-)

 

 

Kathak Recital
We've also been learning the basics of Kathak, another of the classical Indian dances. You are welcome to watch, but unless you're really interested in this, my guess is you'll find it a bit boring...

 

Kathal is really a beautiful dance form. We'll get there. Eventually.

 

 

 

 

 

 

 

Om jag var hälsominister, då skulle jag aldrig jobba mer än åtta timmar om dagen. För att föregå med gott exempel.

 

Jag skulle hålla mina möten på nya och oväntade platser, ofta utomhus och ibland gåendes. Jag skulle promenera till plattan varje lunchrast och hålla gratis yogapass för alla som ville vara med.

 

Jag skulle slå mina påsar ihop med utbildningsministern och avskaffa läxor, för att lära människor redan från tidig ålder att inte ta med sig arbete hem utan låta fritiden vara just fritid. Jag skulle göra ett studiebesök till Tyskland och prata med arbetsmarknadsministern som vill skydda fritiden och förbjuda jobbmejl utanför arbetstid. Jag skulle samtidigt passa på att besöka Volkswagen, Daimler och SAP som redan tagit sådana initativ, utan lagstiftning.

 

Om jag var hälsominister skulle jag införa sex timmars arbetsdag, och själv gå ner i arbetstid.

 

Jag skulle se till att det var lika självklart att känna till hur vi vårdar vår hjärna, som hur vi vårdar vår kropp med mat och fysisk aktivitet.

 

Om jag var hälsominister skulle jag höja sjuksyrrornas löner. Jag skulle uppmuntra arbetslösa att vara en del av åldringsvården, som samtalspartner, högläsare och fikakompis, när personalens tid inte riktigt räcker till. Fast om jag var hälsominister, då skulle det finnas tillräckligt med personal för att hinna med att visa omtanke.

 

Om jag var hälsominister.

 

Men det är jag ju, i Queen of Kammebornias politiska dreamteam.

 

 

Well, that is the big question right now.

 

I love Christmas. To me, it’s a time for sharing, caring and giving, and spending time with my loved ones. However, I couldn’t really imagine a Christmas without giving and receiving thoughtful gifts, beautifully wrapped. It’s part of a holiday and a tradition that is very, very dear to me.

 

At the same time, this consumer society makes me so sad. It makes me sad when I think about the effects on the environment and it makes me sad when I think about how insecurity and unhappiness often is an underlying reason for shopping.

 

This sadness was enough for me to take the decision earlier this year to stop shop, for a period of time at least, anything that wasn’t handmade, vintage/second hand or needed for a DIY project.

 

I still live by these rules 90 percent of the time, but what makes me dither and doubt from time to time is that trade creates jobs and welfare.

 

How can people earn money if there isn’t trade? How can we (can we, do we want to?) create a society where money isn’t needed?

 

My only conclusion is that we as consumers must realize and use the power we have. Buy from responsible companies that care about the earth – the only one we have – and every creature that walks upon it.

 

I believe we can make a change. We must make a change.

 

 

 

 

Att shoppa eller inte shoppa. Det är den stora frågan.

 

Jag älskar jul. För mig är det en tid på året då kärlek, medkänsla och glädje verkligen står i fokus. Det är en tid på året att spendera med nära och kära. Med det sagt, jag har svårt att tänka mig en jul utan att ge och få vackert inslagna klappar. Det är en del av en högtid och en tradition som är mig väldigt kär.

 

På samma gång gör hela det här konsumtionssamhället mig så innerligt ledsen. Det gör mig ledsen när jag tänker på hur miljön påverkas, och det gör mig ledsen när jag tänker på hur osäkerhet och allmänt missnöje med livet ofta är bakomliggande orsaker till vårt stora shoppingbegär.

 

Det var en av många anledningar för mig att tidigare i år bestämma mig för att, åtminstone för en period, sluta shoppa allt sådant som inte var handgjort, begagnat eller ämnat för något av mina gör det själv-projekt.

 

Jag lever fortfarande efter samma regel 90 procent av tiden, men jag tvekar ibland. Handel ger ju både jobb och välfärd.

 

Hur kan vi tjäna pengar om det inte finns handel? Hur kan vi (kan vi, vill vi?) skapa ett samhälle där pengar inte behövs?

 

Min enda slutsats är att vi som konsumenter måste inse vilken makt vi har – och använda oss av den. Handla från ansvarsfulla företag som bryr sig om jorden – den enda vi har – och allt liv som finns på den.

 

Jag tror att vi kan göra skillnad. Vi måste göra skillnad.

 

 

 

 

 

 

I love to create in 3D, using my hands to form a shape, a physical object. Feeling the clay in my hands is almost therapeutical.

 

Instead of a Christmas tree, we have a few bare branches that I've spray painted white. They're dressed with mini-light strands (two of Ikea's battery operated Stråla), and a few hearts and stars made of oven-hardening modeling clay.

 

The heart shaped ornaments have been rolled out on a piece of lace fabric and the stars were sprinkled with some glitter before baking.

 

I also made two candle holders using the same technique as for the hearts, with the lace. I like the texture it gives.

 

 

I'm spending a quite day at home today, trying to recover from last nights Christmas party and refresh before a christening ceremony tomorrow.

 

Hope you're having a wonderful weekend!

 

 

 

Friends, I’ve been so tired the last weeks. I guess I’m not the only one who’s been trying to defeat the darkness, cope with the cold and fight the feeling that so much (too much) should be accomplished before Christmas.

 

Luckily, I could trace the first symptoms of change today, and I can’t really ignore the fact that it was only yesterday that I got back on the mat again after some weeks away from yoga, and two days since I started doing my mindfulness exercises again… My energy levels are slowly rising and I’m happier.

 

 

I’ve been reflecting on the feeling that there’s never enough time for all the things I want to do. I felt that way a year ago when I was working 12 hours or more each day, and I still feel the same way some days, even though I’m only working 25 percent of full time now…

 

Conclusion: it’s all in my head, and it’s a mindset that I have to change.

 

I guess I will always have more ideas than time or resources to fulfill them, and I have two options; stress out or accept it.

 

I’ve also noticed that when I slow down – do things slowly and engage in activities that I feel I really don’t have the time for, I actually feel I’ve got more time at hand. I don’t know how that works, but the faster I’m running, the less I have time for.

 

 

So, I’m trying to accept the fact that I will not be able to accomplish all the things on my to do list. There’ll be no Christmas cards this year. I won’t finish all the crafty projects I’ve set out to do. I will not try all the fancy Christmas recipes I’ve collected through the year.

 

But I will relax and I will enjoy these last days before Christmas.

 

 

 

 

 

Jag har varit så trött de senaste veckorna. Jag är troligen inte den enda som har tampats med tröttheten, morrat över mörkret och kämpat med känslan att det är så mycket (för mycket) som borde göras innan jul.

 

Tack och lov kunde jag skönja de första tecknen på förändring i dag, och jag kan inte ignorera det faktum att det var så sent som i går som jag äntligen rullade ut mattan igen efter några veckors uppehåll från yogan, och bara två dagar sedan jag började göra mina mindfulness-övningar igen… Energin är på väg tillbaka och jag är gladare.

 

 

Jag har reflekterat över känslan att aldrig riktigt ha tillräckligt med tid för allt jag vill göra. Så kände jag för ett år sedan när jag jobbade 12 timmar om dagen eller mer, och så känner jag fortfarande, trots att jag bara jobbar 25 procent just nu…

 

Slutsats: det sitter i huvudet, och det är min inställning jag måste försöka förändra.

 

Jag antar att jag alltid kommer att ha fler och mer idéer än tid och resurser att fullfölja dem, och jag har två alternativ; att känna mig stressad över eller acceptera det.

 

Jag har också märkt att när jag saktar ner – gör saker långsammare och gör sådant som jag egentligen inte tycker att jag har tid med, då känns det plötsligt som om jag har mer tid. Jag vet inte hur det hänger ihop, men ju snabbare jag springer, desto mindre hinner jag med.

 

 

Så jag gör mitt bästa för att acceptera det faktum att jag inte kommer att åstadkomma allt på min att göra-lista. Det blir inga julkort i år. Jag kommer inte att slutföra alla de pysselprojekt som jag påbörjat. Jag kommer inte att testa alla spännande julrecept som jag samlat på mig under året.

 

Men jag kommer att slappna av och njuta av den här tiden fram till jul.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I had so much fun preparing for the Bollywood show, and of course perform, but I really feel it's time to refocus for Christmas now.

 

I'm happy with the show, we had fun and that's what matters. I'm going to share a few videos later on, so you will get to see me loosing my balance on stage and almost trip... :-)

 

 

 

 

Hur kul det än var att förbereda för bollywood-showen, och naturligtvis att uppträda, så känns det på sätt och vis skönt att det är över. Jag känner att det är hög tid att fokusera om och ställa in mig på jul nu.

 

Jag är nöjd med showen, vi hade kul och det är väl ändå det som räknas i slutändan. Jag kommer att lägga upp några filmer här vartefter, så då kommer du att få se mig tappa balansen och nästan trilla omkull på scenen... :-)

 

 

 

 

 

This week has been all about the weather and the winter here in Sweden. It's been snowing every day for more than a week now. I didn't know that this much snow even existed...

 

For me, personally, this week has been all about my tunic and the upcoming Bollywood show. I'm happy to let you know that yes, I have something to wear now for our first apperance and, yes, I'm also happy that I will be dancing and moving while wearing it. Hopefully, noone will notice that one sleeve is a little bit longer than the other - that being just one of many mistakes. I'm happy though to have managed to create something that even resembles a garment, from a curtain and an old sheet without using a pattern.

 

After the first coreography I will be changing into a simple lehenga choli (wide skirt, short top and a long scarf). I will also be dancing in a sari for the first time!

 

Before running off to the next thing on my schedule, I wanted to share my Spotify playlist for this winter. It's filled with warm and friendly tunes, tested and approved by myself during this first week of winter in Sweden.

I'll be back here again after this busy weekend. Take care! And please... wish me good luck for the show tomorrow.

 

 

 

 

 

I bought these cute little birds from a very talented and creative lady.

 

Cat decided to release all his aggressions on the yellow one, I'm amazed it survived...

 

 

 

 

 

 

 

Not sure whether it's me or the cat who enjoys watching them most...*

 

 

 

 

 

 

 

 

Sunday: I need a white tunic for our Bollywood show on Saturday, and since I couldn't find one I decided to make one myself from a curtain and an old sheet. From where do I get all these stupid ideas?

 

 

 

Tomorrow when we light the first candle, to mark the first Sunday of Advent, it will be with these candlesticks that I made from oven-hardening modeling clay last week. And I got to use my deck of vintage playing cards again!

 

And yes, everything is awry and skew; the image, the candles, the wallpaper, me, the world... Let's just light a candle and try to enjoy it.

 

 

 

 

 

 

I morgon när vi tänder det första ljuset, för att fira första advent och den nära förestående julen, så blir det med de här ljusstakarna som jag gjorde av modellera som "bränns" i vanlig ugn. Och så fick jag ett tillfälle att använda de gamla spelkorten igen!

 

Och ja, du ser rätt, allt är snett och vint; bilden, ljusen, tapeten, jag, världen... Jag tänder ett ljus och försöker njuta av galenskapen helt enkelt.